Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georgia - Georgica - Georgien (Grusien) - Georgien, Syd- (South Georgia) - Georgievsk - 1. Georgii, Karl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarta), 1880: 1,539,048 (814,251 hvita, 724,685
svarta, 18 kineser och 94 indianer), hvadan
befolkningen under tioårsperioden ökats med nära
30 proc. (de svarta med 34,7 proc.). Baptisterna
(som 1870 hade 1,364 kyrkor) och metodisterna
(1,158 kyrkor) räknade de fleste bekännarna;
samtliga öfriga församlingar hade tillsammans
endast 176 kyrkor. – G:s första författning var af
1777; den till utbrottet af inbördeskriget (1861)
gällande var af år 1798. Den senare inskränkte
valrätten till statens hvita medborgare, förbjöd
införsel af slafvar från främmande land och skänkte
slafvarna ett visst skydd. Enligt den nu gällande
författningen, af d. 20 April 1868, är slafveriet
fullständigt afskaffadt, och alla medborgare, utan
hänsyn till färg och bildning, åtnjuta rösträtt. I
spetsen för den verkställande makten står en för fyra
år vald guvernör. Den lagstiftande makten utöfvas af
"General assembly", bestående af en senat och ett
representanthus. Till Washington sände G. 1881 2
senatorer och 9 representanter. Hufvudstad är Atlanta. –
G. är den senast koloniserade af de tretton gamla
staterna, som 1776 förklarade sig oberoende. 1733
slog sig ett engelskt kolonisationssällskap ned
derstädes och kallade landet G. (efter Georg II af
England). 1752 öfverlemnades området till engelska
kronan. Indianerna (cherokees i n. och creeks i
s.) innehade fortfarande större delen af landet och
gjorde kraftigt motstånd mot engelsmännen ända till
1838, då de fördes öfver Mississippi.
Georgica, Lat. (af Grek. ge, jord, och ergon,
arbete), ett didaktiskt skaldestycke af den
romerske skalden Virgilius. innehållande regler
för landtbruket.
Georgien (Grusien), ett till Ryssland hörande
transkaukasiskt område i den stora insänkningen
mellan Kaukasus och Armeniens berg, som bevattnas
af Kura, Ingur och Rion, bildar hufvudbeståndsdelen
af guvernementen Tiflis och Kutais. Namnet G. blef
brukligt i Europa på 1200-talet genom resande
munkar; af greker och romare kallades landet Iboria,
af perser och sedan araber Gurdjistan; det inhemska
namnet är Kartveli l. Kartli. Det är ett bergland med
sundt och angenämt klimat samt många bördiga dalar
och slätter, som frambringa vin, flere sädesslag,
bomull, lin, hampa och sydfrukter. Innebyggarna,
georgierna, omkr. 900,000 i antal, räknades af
Bopp och Brosset till den ariska folkfamiljen,
af Max Müller till den turanska, hvaremot senare
forskare, bl. a. A. Schiefner och P. V. Uslar,
anse, att de kaukasiska språken, utom ossetiskan,
bilda en särskild språkfamilj, bestämdt skild från
alla andra. Nästan i samma grad som sina nordliga
grannar och stamförvandter tjerkesserna hafva
georgierna alltid varit berömda för sin skönhet,
hvarför turkarnas harem förr mest befolkades af
qvinnor från G. Resande tillerkänna dock ej hela
befolkningen detta skönhetspris, utan väsentligen
endast adelsfamiljerna. Deras samhällsskick var förr
mycket aristokratiskt, med många rangskilnader från
furstarna till slafvarna. Genom det långa slafveri,
hvari georgierna ända till
början af 1800-talet varit försänkta, hafva de
sjunkit djupt uti intelligens och sedlighet, men
troget fasthållit vid kristendomen (grekisk-katolska
bekännelsen). Sedan lifegenskapen äfven i
G. afskaffats, har bondeståndets ställning,
hvilket förr var prisgifvet åt adelns godtycke,
betydligt förbättrats. – Georgierna inträda i den
säkra historien först med Alexander den store, som
skall hafva underkufvat dem. De gjorde sig dock
snart fria genom Farnavas (302 f. Kr.) och lydde
derefter i mer än 2,000 år under egna konungar, ehuru
ständigt beroende af sina mäktigare grannar. Efter
kristendomens införande i början af 4:de årh. (genom
af Konstantin den store utsände missionärer) kommo de
i nära förbindelse med bysantinska kejsaredömet och
måste kämpa mot sassaniderna i Persien och sedan mot
araberna, hvilka tidtals insatte ståthållare i Tiflis,
medan de georgiske konungarna, af bagratidernas slägt,
togo sin tillflykt till bergen. Sedan midten af 11:te
årh. var landet tidtals besatt af seldsjukerna, och
slutligen blef det ett rof för mongolerna, hvilka,
under Djingis-kan och hans söner samt sedan under
Timur på ett förfärligt sätt ödelade landet. Efter
Timurs fall gjorde sig Georg VII åter oberoende. Hans
son Alexander I delade riket 1424 mellan sina tre
söner, hvilka åter styckade sina stater, så att det
en tid fanns 26 furstar i G. De båda östra staterna,
Karthli och Kacheti, kommo i beroende af Persien,
hvarifrån de flere gånger sökte befria sig med rysk
hjelp, tills först Heraklius II 1783 förklarade sig
för rysk vasall och hans efterträdare Georg XIII
formligen afträdde sitt land till kejsar Paul, 1799,
hvarefter Alexander I 1802 förklarade landet för en
rysk provins och tilldelade prinsarna af det kungliga
huset höga militärposter i Ryssland. Det vestra G.,
eller staterna Imerethien, Mingrelien, Gurien, Suanien
m. fl. småstater, splittrades af flere inbördes krig,
som gåfvo det till pris åt inträngande kaukasiska
bergfolk och åt turkarna, hvilka sistnämnda intogo det
ena stycket efter det andra. 1801 blef Gurien besatt
af ryssarna och och kom 1810 formligen under deras
välde. Fursten af Mingrelien blef 1803 rysk vasall,
och sedan konung Salomon I uti Imerethien 1774 genom
rysk hjelp befriat sig från Turkiet, underkastade
sig Salomon II Ryssland 1804, och landet blef rysk
provins 1810. Sedan äfven den sista återstoden af
turkiska G. med fästningen Achalzik genom freden i
Adrianopel (1829) afträdts till Ryssland, tillhör
hela G. nu Ryssland.
Georgien, Syd- (Eng. South Georgia), obebodd ö i Södra
Ishafvet under 54° s. br. och 37° v. lgd. Arealen
4,075 qvkm. Ön är hög, bergig, snöbetäckt och under
största delen af året omgifven af is. Den fick sitt
namn af J. Cook, som såg den 1775, men hade sannolikt
blifvit sedd redan ett århundrade tidigare.
Georgievsk, stad i ryska kaukasiska
guvernem. Terek, nära Kuma. Omkr. 4,500
innev. Nederlagsplats för vapen och ammunition för
Kaukasushären.
1. Georgii, Karl Fredrik, universitetslärare, född
i Stockholm d. 26 Aug. 1715,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
