Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Georg (hertig af Braunschweig-Lüneburg) - 4. Georg (kurfurstar och konungar i Hannover) - Georg V, Fredrik Alexander Karl Ernst August (konung af Hannover) - 5. Georg Fredrik Karl Josef (storhertig af Mecklenburg-Strelitz) - 6. Georg Fredrik Vilhelm Ernst (prins af Preussen) - 7. Georg den skäggige (hertig af Sachsen) - 8. Georg Viktor (furste af Waldeck-Pyrmont)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. Braunschweig. G., hertig af
Braunschweig-Lüneburg, son af hertig Vilhelm af
Lüneburg, föddes 1582, gjorde sina krigiska
lärospån i Nederländerna under Moritz af Oranien
och Spinola, trädde 1612 i dansk tjenst och deltog
i det s. k. Kalmarkriget samt innehade en längre tid
fullmakt som öfverste i dansk tjenst. Men af missnöje
med danske konungen öfvergick G. 1628 i kejserlig
tjenst och kämpade mot danskarna. 1630 öfvergaf han
kejsaren och var en af de förste tyska furstar,
som trädde i förbindelse med Gustaf Adolf, i hvars
tjenst han blef general (1631). Efter konungens död
(1632) fick G. tillsammans med Kniephausen befälet
öfver de i nordvestra Tyskland befintliga trupperna,
och vid Oldendorf slogo de båda fältherrarna de
kejserlige (Juni 1633). 1635 slöt han emellertid
jämte andra tyska furstar efter svenskarnas nederlag
vid Nördlingen separatfred med kejsaren, men han bröt
1639 med denne och förenade sina trupper med Banérs.
Död d. 2 April 1641.
4. G., kurfurstar och konungar i Hannover. G. I,
G. II, kurfurstar, G. III och G. IV, konungar i
Hannover. Se Georg, konungar af Storbritannien
och Irland.
G. V, Fredrik Alexander Karl Ernst August, konung af
Hannover, son af konung Ernst August och Fredrika
af Mecklenburg-Strelitz, föddes i Berlin d. 27
Maj 1819. Såsom helt ung förlorade G. synen på
venstra ögat och blef genom en olyckshändelse
1833 blind äfven på det högra. Detta lyte skulle
enligt författningens anda utgjort hinder för
sonens blifvande öfvertagande af styrelsen,
men Ernst August trodde sig undanrödja det genom
förordningen (1842) att G:s underskrift skulle
intygas af två vittnen. Den 18 November 1851
uppsteg G. på tronen. Han lade genast i dagen sina
absolutistiska tänkesätt, ombildade ministèren i
reaktionär riktning och upphäfde derefter (1855)
1848 års författning, i hvilkens ställe 1840 års
författning återupplifvades. I religiösa frågor en
anhängare af hög-ortodoxa åsigter, ville G. påtvinga
sitt folk en ny katekes (1862), men försöket strandade
mot det allmänna missnöjet, och konungen måste till
och med afskeda sin gunstling von Borries. G. var
alltid en afgjord motståndare till de enhetsrörelser,
som afsågo att gifva Preussen ledningen af Tysklands
angelägenheter, och trädde derför på Österrikes sida
i 1866 års krig. Efter förlusten af sitt rike bodde
G. en tid på lustslottet Schönbrunn, vid Wien, och
vistades sedan 1874 i Frankrike. Han protesterade
mot Hannovers införlifvande med Preussen. Den
24 Sept. 1867 afslöt han likväl ett fördrag med
Preussen, hvarigenom denna makt förband sig att lemna
honom bl. a. i godtgörelse för indragna domäner,
slott, skogar o. s. v., 11 mill. thaler i statspapper
och 5 mill. thaler kontant. Då G. likväl fortfarande
dref antipreussisk agitation, lade Preussen 1868
beslag på såväl ofvannämnda som all annan G:s
egendom i Preussen och använde sedan dessa medel,
den s. k. Welffonden, till motarbetande af Welfiska
restaurationssträfvanden. G. dog i Paris d. 12 Juni
1878. Han förmäldes 1843
med Maria af Sachsen-Altenburg och hade med henne
sonen Ernst August (se Cumberland 2) och två döttrar.
V. K-r.
5. Mecklenburg. G. Fredrik Karl Josef, storhertig
af Mecklenburg-Strelitz, storhertig Karl Ludvigs
son, född d. 12 Aug. 1779, död d. 6 Sept. 1860,
efterträdde sin fader 1816. Hufvudsakligen till
följd af G:s protest upphäfdes redan 1850 den 1849
i Mecklenburg-Schwerin införda nya grundlagen.
G. förmäldes med Maria af Hessen-Kassel och
hade med henne sönerna Fredrik Vilhelm och Georg
samt dottern Mariana, som blef förmäld med sedermera
konung Fredrik VII i Danmark (1841), men skild från
honom 1846.
6. Preussen. G. Fredrik Vilhelm Ernst, prins
af Preussen, son af prins Fredrik och Lovisa af
Anhalt-Bernburg, född d. 12 Febr. 1826, sedan 1866
general af kavalleriet, har under pseudonymen G.
Conrad författat en mängd dramatiska dikter,
såsom Kleopatra, Don Sylvio, Elektra, Medea, hvilka
samlade utgåfvos 1870.
7. Sachsen, a) G. den skäggige, hertig af
Sachsen, Albrekt den djerfves son, f. 1471, ärfde
efter sin fader de sachsisk-albertinska landen (1500)
och tillbytte sig sedan af sin yngre broder Henrik,
mot Freiberg och Wolkenstein, arfståthållareskapet
Friesland, hvilket han 1514 sålde till Österrike mot
200,000 floriner. G. var en af reformationens
häftigaste motståndare, icke derför att han var
blind för de stora bristfälligheterna i kyrkan och
behofvet af en reformation, men emedan han ansåg
den fattige augustinmunken Luther icke vara rätte
mannen att genomföra reformerna. Sedermera blef
han genom Luthers skoningslösa polemik så uppretad,
att han, identifierande reformationen med alla dess
utväxter, sökte undertrycka densamma i sitt land genom
ytterlig stränghet. Der lyckades han dock så mycket
mindre, som hans broder Henrik, hvilken skulle ärfva
tronen, slöt sig till reformationen. Död 1539.
Binamnet erhöll G. deraf att han efter sin gemål
Barbaras af Polen död (1534) lät skägget växa. – b)
G. II, hertig af Sachsen-Meiningen-Hildburghausen,
född d. 2 April 1826, efterträdde d. 20 Sept.
1866 sin fader, hertig Bernhard, hvilken då
nedlade regeringen. G. är sedan. 1868 general i
preussiska infanteriet och deltog i fransk-tyska
kriget. Han har visat stort intresse för
konsten i allmänhet och teatern i synnerhet samt
uppoffrat betydande summor för åstadkommandet af en
mönsterskådespelaretrupp ("Meiningarna"), hvilket
också lyckats. G., som 1850–55 var förmäld med
Alberts af Preussen dotter Fredrika och 1858–72 med
Feodora af Hohenlohe-Langenburg, är sedan d. 18 Mars
1873 morganatiskt gift med Helena Franz, baronessa
till Heldburg.
8. Waldeck. G. Viktor, furste af Waldeck-Pyrmont,
född d. 14 Jan. 1831, efterträdde d. 15 Maj
1845 sin fader, Georg Henrik Fredrik, under
förmynderskap af sin moder, furstinnan Emma,
och öfvertog d. 17 Aug. 1852 sjelf regeringen.
Genom accessionsfördraget af d. 18 Juli 1867 och
militärkonventionen af d. 6 Aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
