Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geber (egentl. Abu Musa Djabir Ben Haijan Ben Abdallah), arabisk kemist - Gebhard, ärkebiskop och kurfurste af Köln - Gebhardt, Karl Franz Eduard von - Gebit (T. gebiet), område - Gebweiler (Fr. Guebwiller), stad i tyska rikslandet Elsass-Lothringen - Gebyr (T. gebühr), förv., nyttjades inom den äldre svenska administrationen i betydelse af sportelinkomst, expeditionslösen o. s. v. - Gecarcinus. Se Antilliska landtkrabban - Gecinus, Grön- l. Myrspettar, zool. - Gecko-ödlorna, Ascalabotæ, zool. - Ged, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16:de århundradet. Genom de experimentala
undersökningar, till hvilka den gaf anledning,
ökades kunskapsförrådet betydligt. – Ehuru G:s
efterföljare till hans arbeten sannolikt fogade
senare gjorda upptäckter, äro dock dessa arbeten så
klara, fullständiga och tydliga, att de på det mest
i ögonen fallande sätt skilja sig från äfven de bäste
skriftställares från alkemiens senare tid. Jfr Alkemi.
R. T-dt.
Gebhard, ärkebiskop och kurfurste af Köln, född
1547, tillhörde den grefliga slägten Truchsess von
Waldburg, blef 1567 kanik i Augsburg, 1568 medlem af
Kölns domkapitel, 1570 domprost i Augsburg och valdes
1577 till ärkebiskop och kurfurste af Köln. Efter
många strider med kapitlet beslöt han sig för
att öfvergå till protestantiska kyrkan och gifte
sig 1583 med grefvinnan Agnes von Mansfeld. Han
försökte derefter att införa protestantismen i
sitt land och behålla detsamma såsom verldsligt
kurfurstendöme, men blef på kapitlets besvär
afsatt af den påfliga stolen. G. höll sig, understödd
af några protestantiska furstar, någon tid mot sin
efterträdare ärkebiskop Ernst af Bajern, men sedan
han måst utrymma Bonn, sitt sista fäste, drog han
sig tillbaka till Holland. Han dog i Strassburg d. 21
Maj 1601.
Gebhardt, Karl Franz Eduard von, tysk historiemålare,
f. 1838 i Estland, gjorde sina grundläggande
konststudier i Petersburg och Karlsruhe samt
utbildade sig sedermera, under W. Sohns
ledning, i Düsseldorf, vid hvars akademi han
blef professor 1875. G:s egentliga fack är det
religiösa måleriet. Hans framställning är realistisk,
nästan genreartad, och han afbildar de bibliska
tilldragelserna så, som om de skulle hafva timat
under 1400- eller 1500-talet i Tyskland. Bland hans
bästa verk må nämnas Kristus på korset (1866; i
Reval), Nattvarden (1870; i Berlin), Korsfästelsen
(1876; i Hamburg) och Kristus’ himmelsfärd.
Gebit (T. gebiet), område.
Gebweiler (Fr. Guebwiller), stad i tyska rikslandet
Elsass-Lothringen, regeringsområdet Ober-Elsass,
vid Lauch och foten af Vogeserna. Omkr. 11,600
innev. Bomulls- och yllemanufakturer.
Gebyr (T. gebühr), förv., nyttjades inom den
äldre svenska administrationen i betydelse
af sportelinkomst, expeditionslösen
o. s. v., anslagna till viss tjenst för
tjensteinnehafvarens bättre utkomst.
Kbg.
Gecarcinus. Se Antilliska landtkrabban.
Gecinus, Grön- l. Myrspettar, zool., ett underslägte
bland hackspettarna, hvilket utmärkes genom tämligen
betydlig storlek, långsträckt kropp, svagt kilformig,
otydligt fyrkantig näbb med något böjd rygg, korta,
starka, fyrtåiga fötter, rundade vingar (hvilkas
fjerde och femte pennor räcka utom de öfriga) och
särdeles långt utsträckbar tunga. Fjäderdrägten
är mestadels grönaktig. Jfr Hackspettar.
C. R. S.
Gecko-ödlorna, Ascalabotae, zool., äro små,
klumpigt byggda, mörkfärgade kräldjur med nedtryckt
kropp. Nosen är bred, ögonen stora, ögonlock saknas
merendels, tårna äro korta, mer
eller mindre förenade medelst hud och bära undertill
häftdynor (oftast försedda med tvärställda bladartade
flikar). Huden är vårtig och täckt med mycket små
fjäll, bland hvilka större äro inblandade; stjerten
är kort och tjock samt kotorna bikonkava. De flesta
arterna hafva skarpa, spetsiga, rörliga, vanligen
äfven indragbara klor. – Alla gecko-ödlor vistas
på ungefär samma slags ställen och hafva mer eller
mindre öfverensstämmande lefnadsvanor. De förekomma
på klippväggar och i träd, på murar och i stenrösen
samt mycket gerna i menniskoboningar. Om dagen hålla
de sig i allmänhet stilla och komma i rörelse först
i skymningen. Muntra och lifliga, jaga de då sitt
byte, som utgöres af spindlar, flugor och andra
smådjur. Tårnas egendomliga byggnad gör det möjligt
för gecko-ödlorna att med synnerlig lätthet springa
omkring på släta murar och väggar, i tak m. m. Om få
kräldjur hafva så många ogrundade berättelser varit
i omlopp som om gecko-ödlorna. Särskildt har man
beskyllt dem för att vara mycket giftiga, hvilket
dock är fullkomligt osant. Verkliga förhållandet är
deremot, att de göra mycken nytta genom att utrota
insekter och andra smådjur inomhus. Likväl förföljas
och dödas dessa ödlor, och det är med rätta som
Lucien Bonaparte om dem säger: "Gecko-ödlorna äro ett
tydligt exempel på verldens otacksamhet. De göra intet
annat än befria de ställen, der de bo, från spindlar,
mygg och andra mer eller mindre skadliga krypdjur,
och till tack derför hatar och förföljer man dem!" –
Familjen är utbredd öfver jordens alla varma trakter,
både fastland och öar. Mest bekant är mur-geckon,
Platydactylus fascicularis l. mauretanicus (se fig.),
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
