Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundsteologi l. Federalteologi - Förbygga - Förbända - Förbättringsanstalter l. Räddningsanstalter, Räddningsinstitut - Förbön - Fördel - Fördelande medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndarna, i synnerhet de ortodoxe (Voëtius,
voëtianerna), bittert klandrades. Förbundsteologiens
framträdande verkade emellertid välsignelserikt
icke blott på den nederländska, utan på hela
kyrkans lif; den var en helsosam motvigt mot
den stela ortodoxien, i det den framhöll vigten
af en historisk betraktelse af kristendomen.
E. J. Ö.
Förbygga, skeppsb., grundligt reparera ett fartyg.
O. E. G. N.
Förbända, sjöv. Se Bända.
Förbättringsanstalter l. Räddningsanstalter,
Räddningsinstitut, äro sådana i de allra flesta fall
af enskilde upprättade och förvaltade, ehuru ofta
under offentlig kontroll och med allmänt bidrag
understödda anstalter, som hafva till uppgift
att förbättra och rädda vanartig ungdom och unga
brottslingar, hvilka eljest, under inflytandet af
en lastbar omgifning i hemmen och annanstädes,
skulle ytterligare förfalla i brott och befolka
statens straffinrättningar. – I den penitentiära
vetenskapen gör man en väsentlig skilnad mellan
dylika anstalter och sådana äfvenledes oftast af
den enskilda välgörenheten grundade, dock med
den kommunala fattigvården nära sammanhängande
uppfostringsanstalter, skyddshem och barnhus, hvilka
hafva till ändamål att taga vård om föräldralösa,
värnlösa och vanvårdade barn, för att genom
uppfostran hindra dessa att blifva vanartiga och
brottslingar. De förstnämnda anstalterna qvarhålla
sina alumner i allmänhet till nära 20 års ålder,
de senare blott till konfirmationen. Inrättandet
af förbättringsanstalter för vanartig ungdom anses
numera allestädes i kulturlanden såsom en nödvändig
preventiv åtgärd till förekommande af brott och till
följd deraf såsom den vigtigaste länken i ett ordnadt
fängelseväsende. Erfarenheten har ock bekräftat,
att de personel, som redan under barndomen förfallit
i brott och sedermera utan erforderlig tillsyn och
tukt lemnats åt sig sjelfva, vida oftare än de,
som först vid mera mogen ålder beträdt brottets
bana, göra brottet till yrke. – Man brukar skilja
mellan förbättringsanstalter, som äro inrättade efter
kasernsystemet, och sådana, som äro grundade enligt
familjesystemet. De senare hafva sitt mönster i den
vid Hamburg 1833 upprättade anstalten Das rauhe
haus. De utmärkas deraf att barnen äro afskilda i
mindre grupper, s. k. familjer, af hvilka hvar och en
har ett särskildt boningshus och står under tillsyn
af en "husfader" eller "husmoder". Detta system
har blifvit mångenstädes tillämpadt, synnerligast
i Frankrike, der förbättringsanstalterna eller,
såsom de kallas, åkerbrukskolonierna Mettray
och Val d’Yèvre vunnit verldsrykte. Det
s. k. kasernsystemet tillämpas mera allmänt i
England ock Belgien. Båda dessa land utmärka sig
genom ett synnerligen planmässigt tillvägagående
vid ordnandet af räddningsanstalterna för ungdom
(efter olika ålder, kön och grad af förfall). Så
har Englands lagstiftning, allt sedan 1854, genom
olika parlamentsakter understödt och ordnat den
vidtomfattande enskilda verksamheten på detta
område. Parlamentsakten af 1866 ang.
förbättringsanstalter skiljer emellan arbetsskolor
(industrial schools), som upptaga 12–14-åriga
betlare, vagabonder och sådana barn, som
anträffas i sällskap med kända tjufvar eller eljest
ådagalagt vanart och förrådt brottsliga anlag,
samt reformskolor (reformatory schools), der barn
under 16 år intagas, så vidt de blifvit förvunna
till gröfre brott, men af domaren ansetts hafva
handlat utan fullt medvetande om det brottsliga i
handlingen (jfr Carpenter, Mary). Antalet dylika
förbättringsanstalter i Storbritannien uppgår till
ett par hundradetal. Särskildt torde böra framhållas
den storartade arbetsskolan vid Feltham, i grefskapet
Middlesex, för 800 gossar. – Förbättringsanstalterna
i kulturlanden hafva visat det resultat att minst
75 proc. af deras alumnantal blifvit räddadt åt
samhället. – Da nordiska landen stå i denna del af
penitentiärväsendet, både hvad lagstiftning och
medborgerlig offervillighet vidkommer, långt efter
de flesta öfriga kulturlanden. – I Sverige märkas
åkerbrukskolonien Hall (i närheten af Södertelge),
som 1875 anlades af "Föreningen till minne af konung
Oskar I och drottning Josefina" (se d. o.) och
f. n. (1882) vårdar 125 unga brottslingar; Fröbergska
stiftelsens uppfostringsanstalt i Kalmar, öppnad 1875;
räddningsinstitutet i Råby nära Lund, som öppnades
1840 och 1881 hyste 32 ynglingar; räddningshemmet
i Folåsa, nära Bankeberg i Östergötlands län, med
18 unga brottslingar, öppnadt 1865, samt slutligen
räddningsinstitutet å Hisingen vid Göteborg,
grundadt 1847, för 25 gossar. – I Norge finnes
blott en förbättringsanstalt, Toftes gave, med
64 gossar, sedan 1877 verkande å egendomen Nedre
Sund på Helgeön i sjön Mjösen. – I Danmark märkas
anstalterna på Flakkebjerg och Holsteinsminde
på Själland samt Landerupgård och Boggilgård i
Jylland. – I Finland öppnades 1881, i närheten af
Åbo, en förbättringsanstalt för vanartig ungdom.
F. Ft.
Förbön, bön för andra. Dess giltighet beror derpå
att menniskorna "äro lemmar i samma kropp och kunna
i troende bön inverka på hvarandra icke blott genom
det ändliga natursammanhanget, utan genom sjelfva
det gudomliga centrum" (Martensen). För så vidt man
tror på ett mellantillstånd mellan döden och domen,
i hvilket en ytterligare utveckling, ja omvändelse och
bättring äro möjliga, böra icke häller de aflidne vara
uteslutna från vår förbön. Att dessa åter (de salige)
bedja för oss är en föreställning, som icke strider
mot den heliga skrift (se Luk. 16: 27, 28). Jfr Bön.
E. J. Ö.
Fördel, jur., Se Enka.
Fördelande medel (Lat. remedia resolventia), med.,
kirurg., sådana medel, hvilka anses kunna åstadkomma
eller bidraga till försvinnandet af svullnader
eller ansvällningar, utan att dessa öfvergå till
varbildning. Såsom fördelande medel användas
dels uppmjukande medel (remedia emollientia),
dels retande eller toniserande medel (remedia
excitantia, remedia tonica), alltefter som det är en
inflammatorisk eller atonisk ansvällning, som skall
fördelas. Omslag med kallt eller varmt vatten, grötar,
vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
