Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 633-634 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningskrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stridsmedel, omintetgör dess stormfrihet och samtidigt
dermed i skyddande löpgrafvar steg för steg nalkas
fästningen för att slutligen intränga uti och
bemäktiga sig henne. För att utföra en belägring
fordras i främsta rummet en af alla vapenslag
sammansatt belägringskår, uppgående till minst 3
gånger besättningens styrka. Dessutom erfordras en
artilleripark (se d. o.) och en fortifikationspark
(se Belägrings-träng). Belägringens första moment
utgöres af fästningens kringränning och fullständiga
cernering, hvilka af cerneringskåren, en förutskickad
del af belägringskåren, utföras på det sätt,
som redan är skildradt. Cerneringskåren åtföljes
vanligen af de officerare, som skola rekognoscera
fästningen. Med stöd af rekognosceringen bestämmes
mot hvilken front anfallet skall riktas. Derefter
uppgöres en belägringsplan, som i stora drag angifver
belägringens gång och särskildt såväl batteriers som
löpgrafvars antal och läge.



Lägerplatser och qvarter anordnas för
belägringskårens hufvudstyrka samt artilleri-
och fortifikationsparkerna. För befordring af det
grofva belägringsartilleriet samt den stora mängden af
ammunition och skanstyg kan det ofta vara fördelaktigt
att förlänga en möjligen befintlig jernväg
ända fram till parkerna. Det egentliga anfallet
börjas med anläggningen af 1:sta batterilinien,
hvars uppgift är att medelst en häftig skjut-
och kasteld mot fästningen åstadkomma förvirring
och förödelse derinom, oroa hennes förbindelser
och försvåra anfallsfrontens bestyckande samt,
om fästningen besvarar elden, att bekämpa hennes
artilleri. Dessutom skall 1:sta batterilinien genom
sin eld utdrifva den försvarande ur hans framskjutna
ställningar och tvinga honom att draga sig tillbaka
inom fästningen samt sålunda i allmänhet förbereda
och möjliggöra löpgrafvarnas öppnande. Afståndet från
1:sta batterilinien till fästningen varierar

mellan 2,000 och 3,000 m. Inom detta bälte läggas
batterierna gruppvis, vanligen fördelade på tvänne
echeloner (se Echelon), af hvilka den bakre (1:sta),
A-A, anlägges först och den främre (2:dra), B-B,
sedermera (se fig.), i den mån som anfallet vinner
terräng. När batterierna äro färdiga och bestyckade
till ett sådant antal, att de äro fästningens
artilleri öfverlägsna, öppnas elden samtidigt från
alla batterier och underhålles sedan både dag och
natt. Har elden med god verkan fortgått några
dagar, bör fästningens kommendant skriftligen,
genom en parlamentär, uppmanas att gifva sig. Afslår
kommendanten denna uppmaning, öppnas åter elden, som
under parlamenteringen varit inställd. Sedan 1:sta
batterilinien i någon mån lyckats tysta fästningens
eld och drifva försvararna tillbaka ur deras
framskjutna ställningar, öppnas löpgrafvarna. Med
löpgrafvar, eller sapper, menas alla de arbeten,
som den anfallande vid en belägring utför dels för att bereda
skydd åt erforderliga betäckningstrupper, dels
för att tryggad kunna nalkas fästningen. Liknande
arbeten, som utföras af den försvarande, kallas
motsapper. Man skiljer mellan två olika klasser af
löpgrafvar. Den första utgöres af sådana anläggningar,
paralleller, som, ungefär jämnlöpande med den eller
de anfallna fronterna, omfatta dessa och tjena till
uppställningsplatser för de betäckningstrupper,
hvilka mot utfall från fästningen skola skydda
såväl bakom liggande batterier som fortgående
löpgrafsarbeten i framför liggande terräng. Om
de utgöras af endast kortare löpgrafsstycken,
kallas de halfparalleller. Till samma klass af
löpgrafvar hör äfven fältvallens kröning, som
utföres på fältvallen parallelt med dess kret, för
att beherska betäckta vägen. Till den andra klassen
höra de löpgrafvar, som den anfallande anlägger för
att skyddad kunna nalkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>