Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 565-566 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältapotek, krigsv. - Fältarmé, krigsv. - Fält-artilleri. Se Artilleri - Fält-artilleriförråd. Se Artilleriförråd - Fältbageri, krigsv. - Fältbefästning l. Förskansning, krigsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen af arméns läkare eller ock af någon särskildt
anställd farmacevt. O. T. S.

Fältarmé (Fälttrupper l. aktiva trupper), krigsv.,
den del af ett lands stridskrafter, som är bestämd att
utföra de egentliga krigsrörelserna, i motsats till
besättningstrupperna, som skola utgöra besättning
bakom fältarmén såväl i eget land som uti de i
besittning tagna trakterna i fientligt land. I
fältarmén ingår vanligen största delen af de i
fredstid befintliga trupperna, hvilka hastigt
uppbringas från fredsstyrka till krigsstyrka
(mobiliseras) och bestå af det mest krigsdugliga
manskapet. Besättningstrupperna utgöras deremot af
truppafdelningar, hvilka sammanföras först vid
mobiliseringen och bestå af äldre eller mindre
öfvadt manskap samt behöfva längre tid för sin
mobilisering (landtvärn, territorialtrupper,
förstärkningstrupper o. s. v.). En del af dessa
kan under krigets lopp förenas med fältarmén. Den
svenska fältarmén består af värfvade och indelta
trupper, bragta till krigsstyrka genom insättande af
beväring. Dess styrka och sammansättning tillhöra
mobiliseringsplanens hemligheter. Norges
fältarmé består af dess linietrupper,
men är till sin sammansättning icke känd.
C. O. N.

Fält-artilleri. Se Artilleri.

Fält-artilleriförråd. Se Artilleriförråd.

Fältbageri, krigsv., ett sådant tillfälligt bageri,
som upprättas i krig för att förse trupperna
med deras behof af bröd, hvarvid antingen redan
befintliga bagerier eller enklare byggda fältbakugnar
begagnas. För att sköta denna tjenst upprättas i krig
vid de flesta arméer särskilda fältbagerikolonner,
hvilka tilldelas den stora trängen. I Sverige har man
ansett sig kunna undvara dessa. C. O. N.

Fältbefästning l. Förskansning, krigsv., en tillfällig
förstärkning af en stridsställning i ändamål att


Fig. 2.

för dess försvarare möjliggöra ett
fördelaktigare bruk af egna vapen samt bereda ett
bättre skydd mot fiendens eld och anfall, än det den
naturliga marken erbjuder. Det är företrädesvis den
försvarande, som betjenar sig af fältbefästningar; men
äfven den anfallande nyttjar fältbefästningskonstens
lättare former för att minska den fientliga eldens
verkan å punkter, der striden någon längre stund
kan antagas blifva stående, t. ex. i artilleriets
positioner. För de på några få timmar utförbara,
s. k. lätta fältbefästningarna har man fastställt
vissa normalformer, hvilka, under fredstid inöfvade,
i farans stund genast kunna tillgripas. För att
ledningen af arbetet må underlättas, är detta indeladt
i vissa grader, två eller tre, som tydligt angifva
i hvilken ordning de särskilda detaljerna skola

utföras. För infanteriet äro sålunda skyttgrafvar och
mindre fältskansar samt för artilleriet kanongropar
och batterier till sina former genom särskilda
föreskrifter bestämda. Lätta fältbefästningar
utföras i regeln af den trupp, som är afsedd till
deras försvar. Större skansarbeten deremot utföras
vanligen af särskilda arbetskommenderingar från
infanteriet, under ledning af ingeniörofficerare
och med biträde af ingeniörtrupper. Bland former
af lätta fältbefästningar märkas: skyttgrafvar,
fältskansar och kanongropar. En skyttgraf utföres
stundom i trenne, vanligen dock endast i tvänne
grader, hvarför andra graden (se fig. 1) kan anses


Fig. 1.

såsom den normala. Den består af en 1 m. djup graf,
försedd med trappsteg å båda sidor, samt en framför
liggande 0,5 m. hög vall. På det främre
trappsteget ligga skyttarna på knä
och skjuta öfver vallen; det bakre utgör en skyddad
sittplats för ett andra led, om tvåledig besättning
skulle erfordras. Ofvanpå vallen uppläggas mellan
skyttarna små jord- eller torfhögar, s. k. bonetter,
till skydd för deras hufvud. Skyttgrafvar läggas i
regeln der, hvarest man under striden vill utbreda
en skyttelinie; deras planutstakning rättas således
helt och hållet efter markens former. – En fältskans
l. fältverk har starkare profil än en skyttgraf. Den
består (se fig. 2) af en vall eller s. k. bröstvärn,
b, samt en inre graf l. skyddsgraf, a, och en yttre,
c. Bröstvärnet är i allmänhet något mer än manshögt
samt har, för att icke kunna genomskjutas, en öfre
tjocklek af omkr. 3 m. Skyttarna stå på en liten
upphöjning (s. k. skyttbank) bakom bröstvärnet och
skjuta öfver krönet, hvilket sluttar något utåt,
på det att äfven den främre grafkanten må kunna
väl beskjutas. Bröstvärnets yttre sluttning göres
icke brantare än 45°, för att jorden må kunna stå
utan beklädnad; den inre deremot bör plackas eller
också beklädas med torf, gärdsel, ris, faskiner
o. d. för att erhålla en större branthet, emedan
dermed en beqvämare eldgifning och ett ökadt skydd
vinnas. Ofvanpå bröstvärnet uppläggas, likasom vid
skyttgrafvar, bonetter. Den inre grafven tjenar dels
att lemna jord till vallen, dels att bereda en mot eld
mera skyddad uppställningsplats för besättningen. Från
grafvens botten, som ligger 1 à 1,5 m. under den
naturliga marken, leda trappsteg eller en gångbar
sluttning upp till skyttbanken. Den yttre grafven,
hvars ändamål är dels att lemna jord till vallen,
dels stundom att utgöra ett stormhinder mot fiendens
anfall med blanka vapen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>