Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friis, Jörgen - Friis, Johan - Friis, Kristian - Friis, Kristian - Friis, Hans - Friis, Mogens - Frijs, Kristian Emil Krag-Juel-Vind - Friis, Peder Claussön - Friis, Jens Andreas - Friis, Hans Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Jörgen F., biskop i Viborg 1520–36, var förut
Kristian II:s sekreterare. Ehuru han hade konungen
att tacka för sin upphöjelse på biskopsstolen,
var han dock 1523 en bland dem, som uppsade honom
tro och lydnad. Som biskop uppträdde F. med största
ifver mot reformationen. Han sökte 1526 hindra Hans
Tausen att predika den nya läran i Viborg, men mötte
dervid ett kraftigt motstånd hos stadens borgare. För
en obetydlighet bannlystes han af påfven 1530. I
Aug. 1536 hölls F., liksom de andra biskoparna, en
kort tid fängslad, men fick sedan stora förläningar. –
2. Johan F. (af de "sorte Friiser"), danskt riksråd,
född d. 20 Febr. 1494, blef student 1514 och magister
i Köln 1519. Han stod i vänskaplig förbindelse med
Luther och Melanchthon, af hvilka han blifvit vunnen
för reformationen. 1524 blef han sekreterare hos
Fredrik I, och 1534 erbjöd han dennes son, Kristian
(III), på den fyenska adelns vägnar kronan. 1536
blef han riksråd och konungens kansler samt 1537
universitetskansler. F. visade stort intresse för
vetenskaperna, uppmanade Vedel att öfversatta Saxos
"Historia danica" och Svaning att skrifva Danmarks
historia samt hade väsentlig del i kommunitetets
inrättande, 1569. Han skänkte 1555 universitetet
dess första legat, till understöd åt studenter (det
består ännu och utgör 13,355 kr.). F. upprättade
sitt gods Hesselager på Fyen till ett stamhus
(1548). Död. d. 5 Dec. 1570. – 3. Kristian
F. till Borreby, den föregåendes brorson, född
d. 21 Dec. 1556, död d. 29 Juli 1616, studerade vid
främmande universitet 1571–81, var länsman i Trondhjem
1583–89 och blef konungens kansler 1596. F. användes
i flere diplomatiska beskickningar, bl. a. vid
fredsunderhandlingarna med Sverige 1612–13. Ehuru
F. var en vän af vetenskaperna, hade han dock en
väsentlig del i att Tyge Brahe förlorade det län
och det statsbidrag han förut hade åtnjutit. –
4. Kristian F. (af "Skaktavl-Friiserna"), riksråd,
en broders sonson till biskop Jörgen F., född d. 4
Nov. 1581, död d. 1 Okt. 1639, utmärkte sig 1611 i
Kalmarkriget och blef 1614 guvernör för Kristian
IV:s äldste son, den valde tronföljaren prins
Kristian. Han var 1616 en af de tolf adelsmän, som
konungen slog till riddare, samt blef s. å. riksråd
och konungens kansler. 1619 var han konungen följaktig
till Halmstad, för att möta Gustaf II Adolf, och slöt
1621 traktaten i Stockholm. Under konungens fälttåg i
Tyskland (1625–26) förestod han regeringen, och 1629
undertecknade han freden i Lübeck. F. var det ena af
de två riksråd, som 1634 biföllo Kristian IV:s förslag
att upphäfva vornedskabet, och var närmaste upphofsman
till den lagsamling, som kallas Kristian IV:s recess
(1643). Till lön för sin trogna tjenst fick han 1623
af konungen godset Kragerup vid Slagelse. – 5. Hans
F. till Klausholm i Nörrejylland, den föregåendes
son, f. 1605, d. 1697, utmärkte sig i kriget mot
Sverige 1658, dels genom ett tappert försvar af sitt
herresäte, dels såsom öfverste för ett regemente
ryttare, som han sjelf värfvade och underhöll. –
6. Mogens F. (af en tredje, från de båda förra skild
familj), f. 1623, d. 1675,
köpte efter 1660 så stora jordegendomar,
att han blef en af de rikaste adelsmän i
Danmark. Han var derför också bland de första
grefvar, som Kristian V utnämnde (1671). Af några
af hans gods upprättades 1672 grefskapet
Frijsenborg och baroniet Friisenvold. F. blef 1657
räntmästare, 1671 skattmästare, 1673 geheimeråd och
"stiftsbefalingsmand" i Århus. Hans slägt utdog på
svärdssidan 1763 med hans sonson Kristian F.; men
då dennes dotterdotter, som ärfde Frijsenborg 1799,
afstod det till sin son Fredrik Karl Krag-Juel-Vind,
kallade denne sig tillika Frijs. – 7. Kristian
Emil Krag-Juel-Vind-Frijs, statsman, född d. 8
Dec. 1817, F. K. Krag-Juel-Vinds sonson, öfvertog 1849
grefskapet, ehuru fadern dog först 1860, och var en
af de förste länsinhehafvare, som bortsålde fästegods
i stort omfång. Han var 1850 en bland stiftarna af
"Grundeierforeningen", som väl ville böja sig för
den nya tidens friare förhållanden, men dock häfda
godsegarnas inflytande och särskilda rättigheter,
samt hörde i riksrådet, i hvilket han invaldes 1858,
till helstatsmännen. 1865 var han den förnämste
upphofsmannen till "Oktober-föreningen", som ville
förena godsegare och bönder mot det nationalliberala
partiet, och från den 6 Nov. 1865 till d. 28 Maj
1870 var han konseljpresident och utrikesminister,
hvarunder han genomförde grundlagens revision
(1866), de nya försvarslagarna (1867) och andra
vigtiga åtgärder. Intill 1880, då han utträdde ur
Landsthinget, var han godsegarnas förnämste ledare
derstädes. E. Ebg.
Friis [fris], Peder Claussön, norsk prest och
författare, f. 1545, d. 1614 såsom kyrkoherde
i Undal, Kristianssands stift, är mest bekant
för sin öfversättning af Snorre Sturlassons
"Konungasagor" (tryckt 1633). Denna öfversättning,
som är fri och något förkortad, var länge
en omtyckt folkläsning, tills den aflöstes af
J. Aalls öfversättning. F. efterlemnade dessutom
en Norges beskrivelse (tryckt 1632). Hans Norges
naturhistorie har blifvit framdragen först i nyare
tid och utgifves nu jämte hans öfriga skrifter af
"Den norske historiske förening".
Friis [fris], Jens Andreas, norsk vetenskapsman,
född i Sogndal, Stavanger amt, d. 2 Maj 1821, blef
student i Kristiania 1840 och teol. kandidat 1844
samt egnade sig derefter åt studiet af det lappska
och det finska språket. Från 1851 höll han vid
Kristiania universitet föreläsningar öfver dessa
språk, 1863 blef han lektor och 1866 professor vid
universitetet. Bland hans utgifna arbeten må nämnas:
Lappiske sprogpröver (1856), Lappisk grammatik
(s. å.) Ethnografisk kart över Finmarken (1862),
Lappisk mythologi og eventyr (1871), En sommer
i Finmarken (s. å.; "En sommar i Finnmarken",
1872), Kong Oskar II:s reise til Finmarken (1873),
Tilfjelds i ferierne (1876), en serie turistskisser,
och Fra Finmarken (1881), en samling intressanta
skildringar i novellistisk form. F. n. (1882) är han
sysselsatt med utarbetandet af en lappsk-norsk ordbok.
Y. N.
Friis [fris], Hans Gabriel, dansk landskapsmålare,
född d. 7 Sept. 1839, genomgick konstakademien i
Köpenhamn, hvarjämte han samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
