Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frederiksberg, danskt slott - Frederiksborg. 1. Amt - Frederiksborg. 2. Slott - Frederiksdal, herregård på Själland - Frederiksen, Niels Kristian - Frederiksgave, herregård på vestra Fyen - Frederikshald, stad i Smålenenes amt, i Norge - Frederikshavn, stad i Danmark - Frederiks hospital - Frederikshåb, den näst sydligaste af de danska kolonierna på Grönland - Frederiksodde. Se Fredericia - Frederiksoord, en i den holländska prov. Drenthe, nära Steenwijk, inrättad fatigkoloni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till den af d:r N. Kjärbölling 1859 grundlagda
zoologiska trädgården, som nu är en betydande
institution. – Frederiksbergs "by", mellan Köpenhamn
och F:s slott, hvilken ursprungligen var en by, som
efter slottets anläggning började bebyggas, kan nu,
ehuru den har egen kommunalförfattning, betraktas
som en förstad till Köpenhamn och räknas i den nyare
lagstiftningen till köpingarna. 1880 var innevånarnas
antal 26,510. C. R.
Frederiksborg. 1. Amt, omfattande nordöstra
delen af Själland. Areal 1,353 qvkm. 82,367
innev. (1870), hvaraf 12,730 i de tre städerna
Helsingör, Hilleröd och Frederikssund och 915
i köpingen Frederiksvärk. Roskildefjorden, som
skjuter in i amtets vestra del, åtskiljer halfön
Hornsherred från det öfriga. Landet är backigt; de
högsta punkterna äro Skandsebakken vid Hilleröd,
78 m., och Maglehöi vid Frederiksvärk, 71 m. Amtet
har endast obetydliga vattendrag, men många sjöar,
af hvilka de största äro Arre-, Esrom- och Gurresö
i norra delen samt Farum- och Furesö på södra
gränsen. Omkr. 14 proc. är skogsmark, och en stor
del upptages af mossar, hvilka gifva anledning till
en betydlig torfproduktion. Amtet hör i kyrkligt
afseende under Själlands stift och innefattar tre
prosterier; i judicielt hänseende delas det i tre
stads- och sex landsjurisdiktioner. – 2. Slott i
nämnda amt, 33 km. n. v. från Köpenhamn, på tre genom
broar förenade holmar i Frederiksborgssjön. Stället
hette fordom Hillerödsholm och tillhörde i midten
af 16:de årh. Herluf Trolle, som 1560 genom byte
fick Skovkloster (Herlufsholm) i stället för
Hillerödsholm af Fredrik II, hvilken sedan genast
började bygga det efter honom uppkallade slottet. Hans
efterträdare Kristian IV lät nedrifva denna byggnad
och uppföra det nuvarande slottet i holländsk
renaissancestil, i det inre på det praktfullaste
och dyrbaraste utsmyckadt. I detta slott hafva de
danske konungarna ofta residerat, och i slottskyrkan
hafva alla konungarna efter envåldsmaktens införande
(utom Kristian VII) blifvit krönta. På F:s slott
afslöts freden med Sverige d. 3 Juni 1720. Natten
till d. 17 Dec. 1859 utbröt i slottet en vådeld, som
inom kort ödelade den härliga byggnaden med nästan
alla dess konstskatter. Medelst enskilda bidrag
och anslag af riksdagen restaurerades slottet dock
snart, så att det nu åter reser sig i till det yttre
oförrändradt skick. I en flygel af slottet skall
ett nationalhistoriskt museum inrättas.
Frederiksdal, herregård på Själland, Köpenhamns
amt, vid södra änden af Furesö. Egendomen har sitt
namn efter Fredrik III, som hade ett lustslott der,
och är fideikommiss för grefvarna Schulin. Det vackra
stället besökes mycket af lustresande Köpenhamnsbor.
Frederiksen, Niels Kristian, dansk nationalekonom
och politiker, f. 1840 på Låland, röjde redan som
student ovanliga anlag och sökte 1863 en professur
i nationalekonomi. 1865 blef han docent och 1867
professor i nämnde vetenskap vid universitetet. 1866
valdes han till ledamot af folketinget, der han
spelade en framstående rol dels i förhandlingarna
rörande
ekonomiska frågor, dels såsom en af stiftarna och
ledarna af "mellempartiet" (sedan 1866), tills han
1876 slöt sig till venstern. Äfven tog han lifligt
del i de skandinaviska nationalekonomiska mötena
1866 och 1872 samt var 1865 en bland stiftarna af
"Nordisk samfund". F. har utgifvit flere större
arbeten, bl. a. Formue og indkomstskat (1869),
Den politiske ökonomis udvikling (1870) och
Den politiske ökonomis begreber (1874). Genom
misslyckade spekulationer förlorade han sin
förmögenhet samt måste 1877 flytta till Nord-Amerika.
E. Ebg.
Frederiksgave, herregård på vestra Fyen, s. ö. om
Assens, var fordom kungsgård med namnet Hagenskov
och fick sitt nuvarande namn efter Fredrik III,
som 1667 skänkte godset till geheimerådet Niels
Banner. 1824–54 var F. statsegendom och 1841–47
sommarresidens för kronprinsen Fredrik (sedermera
konung Fredrik VII), medan han var guvernör på
Fyen. Godset eges nu af bönder, och sjelfva gården
tillhör egaren af grefskapet Wedellsborg,
Frederikshald, stad i Smålenenes amt, i Norge,
vid Tistedalselfvens utlopp i Iddefjorden. 9,792
innev. (1876). Platsen hette ursprungligen Halden,
men sedan dess befolkning 1658, 1659 och 1660 med
tapperhet tillbakaslagit svenskarnas angrepp, fick
den (1665) stadsprivilegier och namnet F. Äfven
1716 och 1718, under Frederiksstens belägring,
ådagalade innevånarna ett prisvärdt hjeltemod.
Y. N.
Frederikshavn, stad i Danmark, Hjörrings amt,
vid Kattegat. 2,891 innev. (1880). Platsen var
fordom ett fiskläge med namnet Fladstrand. och fick
stadsrättigheter först 1818. Sin största betydelse
har staden genom den 5 m. djupa, staten tillhöriga
hamnen, på hvilken under flere år betydliga summor
nedlagts, och som för sjöfarten i Kattegat är af stor
vigt som nödhamn. Handeln drifves förnämligast på
England, Norge och Sverige samt består i export af
spannmål och ladugårdsprodukter. Det 1712 anlagda
citadellet Fladstrand, straxt norr om hamnen,
användes nu icke.
Frederiks hospital, det äldsta af Köpenhamns sjukhus,
stiftades af Fredrik V d. 6 Aug. 1756 och öppnades
1757. Det hade 1880 i allt 61 gemensamma sjukrum med
377 sängar, af hvilka 181 tillhörde de medicinska,
166 de kirurgiska afdelningarna och 30 voro
gemensamma för de fyra afdelningarna. Hospitalet
begagnas tillika som universitetsklinik, hvarför dess
öfverläkare äro professorer vid universitetet. I
hospitalet intagas inga obotligt sjuka. Från den 1
Apr. 1879 till d. 31 Mars 1880 behandlades derstädes
3,380 patienter. Hospitalets tillgångar utgjorde d. 31
Mars 1880, efter afdrag af skulderna, 3,318,370 kr.
Frederikshåb, den näst sydligaste af de danska
kolonierna på Grönland, under 62° n. br. Den har
en befolkning af ett tiotal européer samt omkr. 700
eskimoer och blandade.
Frederiksodde. Se Fredericia.
Frederiksoord, en i den holländska prov. Drenthe, nära
Steenwijk, inrättad fattigkoloni, stiftad 1818 jämte
två andra kolonier, Willemsoord och Wilhelmineoord,
af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
