Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d’Ors och Morvan-bergens vinrank-klädda höjder. –
Vestra F. består af ett lågt isoleradt bergland,
som har sina största höjder i Arrée-bergen i norra
Bretagne (Mont de S:t Michel, 391 m.) och Montagnes
noires (Toulaëron, 326 m.); de på normandiska
halfön (Cotentin) framstrykande bergåsarna nå i
S:t Sever 344 m. höjd. I n., vid belgiska gränsen,
gå utlöpare från Ardennerna öfver på franska
området, bildande lägre åsar. – Östra F. har en
utpräglad bergkarakter. Af Alperna eger F., efter
förvärfvandet af Savojen, den högsta centralmassan
med Montblanc (se Alperna) jämte hela vestra och
södra sidan af Vestalperna. Parallelt med Alperna,
i riktning från s. v. till n. ö., går Jura, från Culoz
och Fort de l’Ecluse vid Rhône till Belfort, med flere
jämnlöpande kedjor, hvilka hafva sina största höjder i
närheten af Genève-sjön: Crêt de la Neige, 1,723 m.,
och Reculet de Thoiry, 1,720 m. De östra kedjorna
vid schweiziska gränsen äro höga och branta, mot
v. sänka de sig småningom och öfvergå i Franche-Comtés
högland. Vid östra gränsen mot Elsass-Lothringen
uppstiga Vogeserna, genom Monts Faucilles i s. stående
i förbindelse med Langres-platån. Kammens medelhöjd i
s. är 1,000 m., och högsta toppen är Hoheneck (Haut
d’Honeck). 1,366 m.
Mellan de ofvan skisserade bergstrakterna ligga slätt-
och låglandskap, tillhörande tre stora bäcken. Det
norra, eller Seine-Loire-bäckenet, ligger mellan
Ardennerna, Vogeserna, Langres-platån, Auvergnes,
Limousins och Bretagnes berg samt omfattar
de folkrika, välodlade och industriidkande
norra departementen, vidare Champagne med dess
torra kritplatå, Parisbäckenet, det fruktbara
Beauce och Touraine samt det sumpiga, sandiga
och ofruktbara Sologne. Sydvestra F. upptages
af Garonnebäckenet eller Aquitanska låglandet
(med kuststräckan les Landes), mellan Pyreneerna,
Atlantiska hafvet och det centrala höglandet;
sydöstra F. omfattar Rhône-slätten, mellan Alperna
och centrål-platån. Enligt G. Leipoldt har F. en
medelhöjd öfver hafvet af 393,84 m. (Europa 396,80
m.). Bergen upptaga 240,000–250,000 qvkm.
Floder. F. har, enl. Levasseur, omkr. 27,000
vattendrag, af hvilka 53 äro segelbara och 81
flottbara, med en sammanlagd längd af omkr. 11,600
km. De tillhöra å ena sidan Nordsjön, Kanalen och
Atlantiska hafvet, å andra sidan Medelhafvet och bilda
5 större flodområden: Rhens, Seines, Loires, Garonnes
och Rhônes. Af dessa tillhör Loires flodområde F. helt
och hållet; af Seines och Garonnes saknar F. endast
Oises och Garonnes källor, och af Rhônes och Rhens
har det endast delar. Seine (776 km. lång) upprinner
på Langres-platån, i depart. Côte-d’Or, och upptager
bl. a. från h.: Aube, Marne och Oise, från v.: Yonne
och Eure. Loire, den längsta af F:s floder (980 km.),
rinner upp i depart. Ardèche, på 1,375 m. höjd,
och upptager från h.: Arroux, Aron, Nièvre, Mayenne
och Erdre, från v.: Allier, Cher, Indre, Vienne,
Thouet och Sèvre Nantaise. Garonne, med en längd af
605 km., rinner upp i Val d’Aran, på spanskt område,
och upptager från
h.: Ariége, Tarn, Lot och Dordogne (hvarefter den
förenade floden bär namnet Gironde), från v.: Save,
Gimone, Gers och Baïse. Af Rhens flodområde har
F. sedan 1871 endast bifloderna Mosel (Moselle),
som inom franska området har 120 km. längd,
och Maas (Meuse), som med 459 km. tillhör F. Af
Scheldes (Escauts) flodområde tillhöra endast 8,700
qvkm. F. Rhône, som i F. har en längd af 531 km.,
upptager Isère, Drôme och Durance från v. samt Ain,
Saône, Ardèche och Gard från h. De franska floderna
hafva i allmänhet ringa fall och stor vattenmängd,
så att de äro segelbara i stor utsträckning. –
Sjöarna äro jämförelsevis få och små. Mindre
bergssjöar finnas i Pyreneerna, Alperna, Jura,
Vogeserna och Ardennerna. Näst Genève-sjön, som
ligger på gränsen mot Schweiz, är Lac de Grand-Lieu
(70 qvkm.), i depart. Loire-inférieure, den största,
insjön i F. Deremot finnes längs Atlantiska hafvet,
s. om Girondes mynning, och längs Medelhafvet
från Pyreneerna till ö. om Rhône-deltat en rad af
tämligen stora kustsjöar (étangs), med salt eller
bräckt vatten.
Klimat. F. tillhör den tempererade zonen; de
omgifvande hafven samt bergen åstadkomma en väsentlig
skiljaktighet i klimatet för de olika trakterna och
medföra en betydande temperaturskilnad i n. och s. I
allmänhet är klimatet angenämt och sundt; undantag
göra endast några trakter vid Medelhafvet samt les
Landes, der träsk och stillastående vatten göra
atmosferen osund. Nizza och Hyères-öarna besökas
såsom klimatiska kurorter. Söder om centralplatån
har F. en mera torr, norr derom en mera fuktig
värme. De varmaste trakterna ligga vid Medelhafvet,
der sommaren har en italiensk karakter. Den
derstädes blåsande nordvestliga eller
nordnordvestliga mistralen är mycket våldsam. Les Landes
hafva bitande kalla vintrar och brännande heta
somrar. De jämförelsevis mildaste vintrarna har
Bretagne, till följd af det nära grannskapet med
hafvet, men af samma orsak äro ock dess somrar
svalast. De strängaste vintrarna har centralplatån
(Limousin och Auvergne), der snön qvarligger fotsdjupt
flere månader. Med afseende på vegetationen kan man
lämpligast indela F. i fyra regioner, som bestämmas
genom äppleträdets, vinrankans, majsens och olivens
förekomst. Den första ligger n. om en linie, dragen
från Loire-mynningen öfver Paris, Soissons och Laon
till Mézières i Ardennerna, och är hufvudsakligen
sädesslagens, linets, hampans och äppleträdets
region; medeltemperaturen stiger icke mycket öfver
10° C. (i Paris är medeltemperaturen for året 10,6°,
för sommaren 18,1°, för vintern 3,3°). Den andra
regionens sydgräns går från Girondes mynning till
Nancy. Inom detta område produceras jämte mycket
spannmål företrädesvis vin och frukt. Vintern varar
sällan öfver tre månader; medeltemperaturen är 10°
till 12° C. Den tredje regionen, majskulturens
distrikt, begränsas i s. af en linie, som går
från Bagnères de Luchon (Haute-Garonne) öfver Die
(Drôme) till Embrun (Hautes-Alpes). Der produceras,
från trakten kring Bordeaux till Pyrenéerna, ett
eldigt vin, mogna sydfrukter, och vid vestkusten,
kring Bayonne och Bordeaux, växa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
