Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fillmore, Millard - Film - Filo, den judiske - Filochoros (Philochorus) - Filodemos (Philodemus) - Filoktetes (Philoctetes) - Filolaos (Philolaus) - Filolog - Filologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fillmore [-mår], Millard, president i Nord-Amerikas
förenta stater, föddes d. 7 Jan. 1800. Han var son
till en fattig landtbrukare i staten New York, uppväxte
i armod och kom i lära vid en klädesfabrik. Men efter
någon tid började han idka juridiska studier, och
från 1823 praktiserade han som advokat. 1828 valdes
F. till medlem af staten New Yorks lagstiftande
församling, hvarest han inom kort intog en framstående
plats, och 1833–43 var han ledamot af kongressen
(i representanternas hus). 1849 utsågs han till
Förenta staternas vice president, och då presidenten,
general Taylor, kort derefter dog (d. 9 Juli 1850),
intog F. presidentstolen. Tiden var full af oro,
och tvisterna mellan södern och norden började antaga
en alltmera hotande karakter. Det gällde att afgöra,
huru man skulle förfara med de i mejicanska kriget
(1846–48) förvärfvade områdena. Sydstaterna önskade
vinna dem för slafveriet, något som nordstaterna åter
sträfvade att hindra. F. var svag och vacklade i sina
åsigter. Slutligen valde han den af H. Clay anvisade
kompromissens väg, och i Sept. 1850 gjorde kongressen,
i söderns intresse, eftergifter, hvilka i hög grad
bidrogo att sedermera framkalla inbördeskriget. Vid
1853 års presidentval föll F. igenom, hvarefter han
tillbragte några år på resor i Europa. 1857 uppträdde
han å nyo som presidentkandidat, men led ett afgjordt
nederlag och lefde sedermera helt och hållet skild
från politiken. Död i Buffalo d. 8 Mars 1874.
Film, socken i Upsala län, Olands härad. Arealen
13,180 har. 2,312 innev. (1880). F. med Österby
bruk, som har egen brukspredikant, utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift,
Örbyhus kontrakt.
Filo, den judiske. Se Filon.
Filochoros (Lat. Philochorus), förtjenstfull
forngrekisk historieskrifvare i Athen under förra
delen af 3:dje årh. f. Kr. Hans förnämsta verk var
en i sjutton böcker affattad "Attisk historia", från
äldsta tider till 262 f. Kr., hvilken i forntiden
stod i högt anseende och särskildt med afseende
på kronologien var den vigtigaste urkunden rörande
Athens forntid. Ett betydligt antal fragment derur
är bevaradt hos senare författare. F. sysselsatte sig
äfven mycket med mantik eller teckentydarekonst. Såsom
motståndare till Demetrios Poliorketes blef han,
på befallning af dennes son, Antigonos Gonatas,
aflifvad efter Athens intagande (262). A. M. A.
Filodemos (Lat. Philodemus) från Gadara i
Palestina, berömd epikureisk filosof i 1:sta
årh. f. Kr., vistades en längre tid i Rom hos
Lucius Piso. Han var samtida med Cicero, hvilken
prisar såväl hans lärdom och fina bildning som
hans poetiska talang. Man eger af F. 30 stycken på
grekiska språket författade epigram af mestadels
erotiskt och skämtsamt innehåll, hvarjämte betydliga
fragment af hans filosofiska skrifter återfunnits
i de halfförbrända herkulanska bokrullarna.
A. M. A.
Filoktetes (Lat. Philoctetes), Grek. hjeltes.,
son af Poias och Demonassa, utmärkt bågskytt, deltog
enligt Homeros i fälttåget mot Troja såsom anförare
för krigarna från de tessaliska
städerna Methone, Taumakia, Meliboia och Olizon,
men qvarlemnades, då han insjuknat till följd
af ett ormbett, på ön Lemnos, hvarifrån han
sedermera lyckligt återvände hem. Senare skalder
(deribland Sofokles i det ännu bibehållna sorgespelet
Filoktetes) hafva utbildat sagan sålunda, att F. under
färden till Troja på ön Chryse blef biten af en orm
och med anledning dels af den olidliga stank, som
såret spridde, dels af de för reskamraterna störande
jämmerrop, hvilka han utstötte, på Odyssevs’ och
Atridernas föranstaltande qvarlemnades på Lemnos. Der
framsläpade han under grymma qval ett eländigt lif,
till dess han på tionde året afhemtades af Odyssevs
och Diomedes, emedan Troja ej kunde intagas utan
Herkules’ pilar, af hvilka F. var i besittning. Efter
ankomsten till grekernas läger vid Troja helades
han af Machaon och fällde med sina pilar Paris,
hvarefter Trojas eröfring följde. Enligt en ännu yngre
saga kom F. på hemfärden till södra Italien, der han
grundade städerna Petelia och Krimissa. A. M. A.
Filolaos (Lat. Philolaus), berömd pytagoreisk
filosof från Kroton eller Tarent, lefde under senare
hälften af 5:te årh. f. Kr. Han är, så vidt man
vet, den förste, hvilken i skriftlig form meddelat
och utvecklat de pytagoreiska lärosatserna. Han
efterlemnade ett filosofiskt verk i tre böcker,
hvilket fordom var högt ansedt. Vi ega deraf några
fragment, hvilkas äkthet dock varit ifrågasatt.
A. M. A.
Filolog, idkare af filologi (se d. o.).
Filologi (Lat. philologia, Grek. filologia,
af filos, vän, och logos, ord, tal) betyder
egentligen kärlek till tal, kärlek till samtal,
men har i olika, tider och hos olika folk haft en
mångskiftande betydelse. De gamle grekerna menade
med filologi, då ordet ej nyttjades i sin ofvan
angifna ursprungliga betydelse, allmän literär
bildning. I denna mening kom ordet också till
romarna. Hos de moderna folken har filologi, hvars
begrepp hos dem likväl ofta varit ytterst oklart,
hufvudsakligen haft tre olika betydelser. Dels
menas dermed språkstudium, i äldre tider särskildt
studiet af de klassiska språken. I denna mening
nyttjades filologi långt före uppkomsten af den
moderna språkvetenskapen. I Frankrike och England
och äfven stundom i Sverige nyttjas benämningen
filologi dock äfven om den historiska och jämförande
språkvetenskapen ("komparativ filologi"). Enligt en
annan uppfattning är filologi studiet af literaturen
(hufvudsakligen den klassiska), hvarvid studiet
af språket, mytologien, konsten och antiqviteterna
betraktas som ett medel för de skriftliga urkundernas
rätta förstående. En tredje bestämning af filologiens
begrepp är den, som gjorts af F. A. Wolf, hvilken
blifvit kallad grundläggaren af filologien såsom
vetenskap. Enligt honom är filologi fornkunskap och
särskildt vetenskapen om den klassiska forntiden,
eller "inbegreppet af de kunskaper, som göra oss
bekanta med grekernas och romarnas politiska, lärda
och religiösa lif, deras språk, konster, vetenskaper,
seder, religion och nationalkarakter". Ej mindre än
24 koordinerade discipliner innefattades enligt Wolf
i filologien. Wolfs system har senare utvecklats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
