Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenre l. Fenresulfven, Nord. mytol. - Fensalar, Nord. mytol. - Fenton, stad i engelska grefskapet Stafford - Fenton, Elijah - Fényes, Alexius - Fenyl, kem. - Fenylhydrazin. Se Diazoföreningar - Fenylsyra. Se Fenol - Feo, Francesco - Feodal och dess sammansättningar. Se Feudum - Feodor, ryskt förnamn - Feodosia, Tatar. Kefé, Ital. Caffa, stad i ryska guvernem. Taurien - Feragen-sjön, insjö i Röros socken i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räckte Ty fram sin högra hand och lade den i ulfvens
mun. När F. nu vardt bunden, började han slita af
alla krafter på bandet, men dess hårdare satt det,
och han kunde icke komma lös. Då logo alla gudarna
utom Ty, som miste sin hand. Åserna drogo änden af
bandet genom en stor stenflisa och stötte denna
djupt ned i jorden samt lade en annan stor sten
deröfver. Sedan spärrade de upp F:s gap med ett
svärd, så att fästet står i den nedre käften och
spetsen i den öfre. Ulfven tjuter förfärligt; af
dreglet i hans mun bildas floden Von. Så skall han
ligga bunden till Ragnarök, men då kommer han lös
och är gudarnas farligaste fiende. Han uppslukar då
Oden, men varder sjelf dräpt af Vidar. Namnet Fenre
synes stå i etymologisk förbindelse med ordet fen
(träsk, sjö, haf); man har derför i F. velat finna
det mörka hafsdjupet, hvilket beröfvar ljusets makt
antingen en del af hennes kraft (hvarpå sagan om Ty
och Fenresulfven syftar) eller ock helt och hållet
tillintetgör henne (Odens uppslukande af ulfven). – I
alla händelser fattas Fenre såsom den främsta orsaken
till gudarnas undergång och denna verldens slutliga
förstöring. Th. W.
Fensalar, Nord. mytol., gudinnan Friggs boning. Namnet
tyckes antyda boningens läge vid sjö eller haf
(fornnord. fen). Th. W.
Fenton [fäntön], stad i engelska grefskapet
Stafford. Omkr. 10,300 innev. Tillverkning af
lervaror.
Fenton [fäntön], Elijah, engelsk skald, f. 1683,
d. 1730, utgaf ett häfte Miscellaneous poems (1717)
och tragedien Marianne (1723), hvilken hade så stor
framgång, att författaren lär i arvode hafva uppburit
omkr. 18,000 kr., ett då för tiden oerhördt literärt
honorarium. Dessutom var han Pope behjelplig vid
dennes öfversättning af Odyssén (första, fjerde,
nittonde och tjugonde böckerna äro öfversatta af F.).
Fényes [fenjesch], Alexius, ungersk geograf och
statistiker, f. 1807, var först advokat, men lemnade
denna bana och utgaf efter flere års resor och
forskningar Magyarországnaks a’ hozzá kapcsolt
tartományoknak etc. (1839–40; Ungerns och dess bilands
geografi och statistik), ett gediget arbete, som
prisbelöntes af akademien, Magyarország’ statistikája
(1842–43; Ungerns statistik), som samtidigt utkom
i tysk öfversättning, och en atlas (1845). F. blef
1837 medlem af ungerska akademien. 1848 kallades
han till chef för den statistiska afdelningen af
inrikesministeriet. Död 1876.
Fenyl, kem., en sammansatt radikal C6 H5, som antages
förekomma i ett stort antal föreningar, t. ex. fenol,
anilin, nitrobenzol o. s. v. P. T. C.
Fenylhydrazin. Se Diazoföreningar.
Fenylsyra. Se Fenol.
Feo, Francesco, italiensk komponist, f. 1699,
d. 1752, blef 1740 Gizzis efterträdare vid den
ryktbara sångskola, som han tillsammans med denne
och Pitoni stiftat i Neapel. Han skref operor
(Ipermnestra, Arianna, Andromeda) och kyrkomusik
(requiem, psalmer, mässor och oratoriet La
distruzione dell’ esercito de’l cananei). Han
berömmes för en upphöjd stil och djup lärdom.
A. L.
Feodal och dess sammansättningar. Se Feudum.
Feodor [fjådår], ryskt förnamn, motsvarande både
Teodor och Fredrik. Tre ryska tsarer hafva burit
detta namn. – 1. Feodor I Ivánovitj, Ivan den
förskräckliges son, född 1557, efterträdde 1584 sin
fader. Han var en till själ och kropp svag furste,
som lemnade styrelsen i sin svåger Boris Godunovs
händer. F. dog 1598. Med honom utslocknade Rjuriks
stam på den ryska tronen, och han efterträddes af
Boris sjelf, sedan denne låtit undanrödja F:s broder
Dimitri. – 2. Feodor II Borisovitj följde sin
fader, Boris Godunov, i April 1605 på tronen, men
mördades redan i Juni s. å., då den falske Dimitri
utropades till tsar. – 3. Feodor III Alexejevitj,
son af tsar Alexei Mikailovitj, född 1661, uppsteg på
tronen 1676. Han var en mild furste, som alltid sökte
främja sina undersåtars väl. Han krigade med Polen
och Turkiet. F. är märkvärdig i synnerhet derför
att han gjorde slut på adelns anspråk på ärftlig
besittningsrätt till högre värdigheter och på de
dittills gällande bestämmelserna rörande adelns
klassifikation vid ämbetens besättande genom att
offentligen låta uppbränna de adliga ättartaflorna,
rasrjad. Under F:s regering anlades presterliga
akademier och seminarier samt det första verldsliga
gymnasiet jämte flere andra skolor. Död d. 27 April
1682.
Feodosia [fjådåsia], Tatar. Kefé, Ital. Caffia, stad
i ryska guvernem. Taurien, på sydöstra kusten af
halfön Krim. 8,877 innev. (1869), bestående af ryssar,
tyskar, tatarer, greker, armenier och judar. Staden är
säte för en ärkebiskop, har botanisk trädgård, museum
för fornlemningar, bibliotek och tyghus. Tillverkning
af såpa, ljus, pelsar och mattor. Ostronfångst,
fiske och kaviarberedning. Hamnen är rymlig och djup
samt näst Sevastopols den bästa på halfön. Förnämsta
exportartiklarna äro spanmål, hudar och ull. – Namnet
F. härstammar från den milesiska kolonien Theodosia,
hvilken dref en omfattande handel på Grekland
med spanmål, slafvar, trävaror och honing. Sedan
Theodosia förstörts (131 e. Kr.), trädde det äldre
Caffa i dess ställe, och i dettas granskap anlade
genueserna 1266 den nuvarande staden, hvilken snart
blef en mäktig och blomstrande handelsplats, med öfver
100,000 innev. Äfven sedan staden genom förräderi 1475
fallit i turkarnas händer, bibehöll den en tid sin
storhet. 1770 intogs den med storm af Dolgoruki,
och 1774 afträddes den till tatarkhanen på Krim,
som gjorde den till sitt residens. 1783 intogs staden
åter af ryssarna, och 1792 afträddes den jämte hela ön
till dem. F. räknade då ännu 85,000 innev., men genom
utvandring nedgick detta antal till några få tusen,
och den praktfulla staden blef en ruin. På senare
tiden har regeringen vidtagit åtgärder till dess
återuppbyggande, och under säsongen är den mycket
besökt af badgäster.
Feragen-sjön, insjö i Röros socken (Söndre
Trondhjems amt) i Norge, nära riksgränsen samt ej
långt från Röros och Fämundsjön, 690 m. öfver
hafvet. Längd 10 km. Ytinnehåll 26 qvkm.
Y. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
