Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fellenberg, Philipp Emanuel von - Fellin (Velian) - Fellingsbro - Felloplastik - Fellow - Fellows - Feloni - Felp - Felsberg - Felsing, Georg Jakob - Felsit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dreimonatliche bildungskurs (1833) m. fl. – bidrog
F. till utbredandet af en högre odling.
Fellin (R. Velian), stad i ryska
guvernern. Livland, vid Fellin-kanalen, som förenar
Rigaviken med Virzjärvi. Omkr. 3,000 innev., till
största delen tyskar. Staden intogs år 1600 af
svenskarna under hertig Karl.
Fellingsbro. 1. Härad och tingslag i Vestmanland,
Örebro län, Lindes fögderi och domsaga. Arealen
46,754,5 har. 9,428 innev. (1880). Häradet omfattar
socknarna Näsby, Ervalla, större delen af Fellingsbro
och en mindre del af Vestra Skedvi. – 2. Kontrakt i
Vesterås stift, omfattande pastoraten Fellingsbro,
Lindesbergs stads- och landsförsamling, Näsby med
Ervalla samt Ramsberg. 26,142 innev. (1880). –
3. Socken i Vestmanland, Örebro och Vestmanlands
län. Arealen 37,082 har, hvaraf 32,626,5 har höra
till Fellingsbro härad, 1,332,5 har till Lindes och
Ramsbergs bergslag och 3,123 har till Åkerbo härad i
Vestmanlands län. 7,054 innev. (1880). Regalt pastorat
af 1:sta kl., Vesterås stift. Fellingsbro kontrakt. –
4. Fellingsbro fjerding kallas de 15 1/2 mtl af Åkerbo
härad i Vestmanlands län, som tillhöra Fellingsbro
socken. Denna, jämte Näsby och Ervalla socknar,
tillhörde fordom Åkerbo härad (Akirbo hundare), men
1640 bildades ett eget härad med namnet Fellingsbro,
dit bl. a. Fellingsbro socken lades. Vid uppgörandet
af rågången 1694 kom F. fjerding tillbaka till
Åkerbo härad.
Felloplastik (af Grek. fellos, bark, och plassein,
bilda), korksnideri; den af Agostino Rosa på
1780-talet uppfunna konsten att i kork framställa
bilder af antika byggnadsverk.
Fellow [fellå], pl. Fellows, E. (af Angels. felaw –
D. fälle, kamrat –, af feligean, fylgan, Sv. följa),
följeslagare, kamrat, ämbetsbroder; medlem af
någon akademi eller något vetenskapligt samfund
i England. Fellows kallas särskildt de medlemmar
af kollegierna eller de lärda stiftelserna vid de
engelska universiteten i Oxford och Cambridge,
hvilka förvalta dessa stiftelsers inre och
yttre angelägenheter. Deras antal är, i mån af
kollegiets storlek, olika; i några fall 10–12, i
andra 70–100. Stiftelsens inkomster fördelas, efter
afdrag af utgifterna, på fellows efter anciennitet och
understiga aldrig för någon 25 pund, men uppslå ofta
till 200 à 300 pund (1 p. ungefär = 18 kr.). Derjämte
hafva F. särskilda inkomster af de ämbeten de
bekläda inom kollegiet. Fellows måste i allmänhet
vara graduerade (doctors, bachelors, l. masters
of art). Fordom skulle en del af dem tillhöra
stiftarens slägt eller vara innevånare i vissa stift
eller orter. Men dessa inskränkningar upphäfdes
genom universitetslagen 1854, som gjorde dessa
stipendiatplatser, fellowships, på samma vilkor
tillgängliga för alla universitetsmedlemmarna. De
innehafvas på lifstid, men förloras i regeln genom
innehafvares giftermål, förvärfvande af större fast
egendom eller erhållande af pastorat eller högre
anställning vid universitetet. (Den förstnämnda
inskränkningen kan dock numera i hvarje enskildt
fall undanrödjas genom ett särskildt beslut af
kollegiet.) – Universiteten i Dublin och
Durham hafva ock sina fellows. Äfven den lärda skolan i
Eton har ett kollegium med sju fellows. Dessa kunna
gifta sig utan att mista sin platsr och de få tillika
innehafva ett pastorat.
Fellows [fellås], Sir Charles, engelsk fornforskare,
f. 1799, d. 1860, tillbragte nästan hela sitt lif
på resor, först i Europa och sedan, efter 1838,
i Mindre Asien, der han i synnerhet genomforskade
Lycien och upptäckte en mängd ruiner af forntidens
städer. De af honom hemförda fornlemningarna äro
uppställda i British museum. Skrifter: A journal
written during an excursion in Asia Minor (1839),
An account of discoveries in Lycia etc. (1841),
The Xanthian marbles (1843), An account of the
Ionic trophy monument excavated at Xanthus (1848),
Travels and researches in Asia Minor (1852), samt
Coins of ancient Lyda before the reign of Alexander,
with an essay on the relative dates of the lycian
monuments in the British museum (1855).
Feloni (af Gammalfr. fel, illasinnad, möjligen
beslägtadt med T. fehlen – i tysk rättsvetenskap
öfversattes det med lehnsfehler – samt med Sv. fela,
fel), jur., betecknar i länsrätten i allmänhet hvarje
brott mot den länsherren och vasallen åliggande
ömsesidiga trohetspligten. I inskränktare mening är
feloni ett sådant trohetsbrott, å hvilket straffet,
enligt länsrätten, utgör för vasallen förlust af
länet, för länsherren förlust af länshögheten. Bredvid
feloni uppställes qvasifelonien såsom betecknande
vissa brottsliga handlingar af vasallen, hvilka,
utan att vara direkt riktade mot länsherren, hafva
länets förlust till följd. – I England har begreppet
feloni (felony) öfvergått till beteckning af svårare
förbrytelser i allmänhet, efter en viss uppdragen
teoretisk gräns (till skilnad från misdemeanour).
A. Th. S.
Felp. Se Felb.
Felsberg, ett 517 m. högt berg i Odenwald, i hessiska
prov. Starkenburg. Det är i synnerhet märkvärdigt
genom sina ofantliga syenitblock, hvilka ligga
kringströdda på sluttningen och af allmogen kallas
Felsenmeer ("klipphafvet").
Felsing, Georg Jakob, tysk kopparstickarer f. 1802
i Darmstadt, son af kopparstickaren Johann
Konrad F. (f. 1766, d. 1819) och broder till
koppartryckaren Johann Heinrich F. (f. 1800,
d. 1875), fick sin utbildning hos Longhi i Milano
och uppehöll sig flere år uti Italien, återvände
1832 till sin födelsestad, blef der professor
och hofkopparstickare samt är hedersledamot af
Europas förnämsta konstakademier. Bland hans många
gravyrer, hvilka alla äro utmärkta af en gedigen
teknik, en korrekt teckning och ett karakteristiskt
återgifvande af originalens ljusverkningar, må nämnas
Lo sposalizio (1831, efter Correggio), Fiolspelaren
(1833, efter Rafael) och Den hel. Cecilia (1868,
efter Hofmann).
Felsit, petrogr., en såsom eruptiv ansedd, hård
bergart, hvilken för blotta ögat förefaller tät, men
under mikroskopet visar sig bestå af en mer eller
mindre tydligt mikrokristallinisk blandning af flere
olika mineral, hufvudsakligen qvarts och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
