Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feder, Johann Georg Heinrich - Federal, Federalism, Federalister - Federalteologi - Federation - Federationen, Den britiska, kontinentala och allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentligen af Garve författade, recensionen öfver
Kants "Kritik der reinen vernunft" samt i den med
anledning deraf uppkomna striden, hvarunder han mot
Kant 1787 utgaf arbetet Ueber raum und causalität. Zur
prüfung der kantischen philosophie. 1788 förenade
han sig med Meiners till utgifvande af det likaledes
mot Kant riktade Philosophische bibliothek, hvilket
dock upphörde med fjerde bandet. 1797 flyttade
F. till Hannover, såsom direktor vid der varan de
page-institut (Georgianum), der han stannade till
dettas upplösning 1811. Han afled 1821.
Federal, Federalism, Federalister. Se under
Federation.
Federalteologi. Se Förbundsteologi.
Federation, Fr. fédération (af Lat. foederare,
förena genom förbund, af foedus, förbund),
förbund, förening; förbundsstat, en statsförening, inom
hvilken de särskilda staterna sakna suveränitet, till
skilnad från konfederation, en statsförening, inom
hvilken de olika staterna bibehållit sin suveränitet (se
Statsförbund). – F. (La Fédération) kallades den
stora förbrödringsfesten på Marsfältet vid Paris
d. 14 Juli 1790, hvarvid ed aflades på den nya
författningen. – Federal, som angår l. hör till
en federation, en förbundsstat. – Federalism, det
politiska system, enligt hvilket de olika staterna
inom en statskomplex l. de olika provinserna inom
en stat förenas, med bibehållande af sin autonomi. –
Federalister, anhängare af federalismen. 1. Parti
i Nord-Amerikas Förenta stater. Det uppstod under
förhandlingarna om unionsförfattningen, hade
till ledare Alexander Hamilton och segrade genom
att den ännu gällande unionsförfattningen antogs
af kongressen 1787. I motsats till federalisterna
gjorde republikanerna, sedermera kallade demokrater,
under Thomas Jefferson, till sin uppgift att
betrygga de särskilda staternas sjelfständighet
gent emot centralmakten. Federalisterna fingo på
1830-talet namnet whigs, och af dem bildades åter
på 1850-talet det nuv. republikanska partiet. 2. I
Frankrike betecknade "Berget" med detta namn 1792–93
girondisterna, emedan de ville häfda departementens
sjelfständighet gent emot det tryck hufvudstaden
utöfvade. De beskylldes för att vilja i Frankrike
införa en federativ författning. 3. Inom österrikiska
monarkien ledarna för de slaviska folkstammarna och
det aristokratisk-klerikala partiet, som arbeta
för de särskilda kronlandens fri- och rättigheter
emot det tyska partiets, författningspartiets,
centralisationsförsök. 4. I Spanien det republikanska
parti, som efter konung Amadeos tronafsägelse
(1873) för en tid kom till makten och ville
förvandla provinserna till stater i en federation
samt gifva kommunerna inom dessa provinser det
största möjliga mått af sjelfstyrelse. – Federativ,
som har afseende på förbund, t. ex. federativstat,
förbundsstat, federativ-system, förbundsstatssystem
(jfr Federalism). – Federerade, förbundne;
medlemmar af en förbundsstat. 1. I Frankrike under den stora
revolutionen de skaror af frivillige (les fédérés),
hvilka kommo från de stora provinsstäderna (i
synnerhet Marseille) till Paris för att understödja
folkpartiet. 2. Den af Napoleon I,
under "de hundra dagarna" (1815), af
arbetarebefolkningen i Paris bildade milisen. 3. De
nationalgarden i Paris, hvilka i Mars 1871,
efter krigets slut, vägrade att, enligt regeringens
befallning, upplösa sig; och utlemna sina vapen. Deras
uppträdande utgjorde början till det ryktbara
kommunupproret. 4. Under inbördeskriget i Nord-Amerika
1861–65 anhängarna af unionen, nordstaterna, i motsats
till de konfedererade, sydstaterna.
Federationen, Den britiska, kontinentala och allmännna,
för befrämjande af sedligheten och särskildt för
bekämpande af prostitutionen såsom laglig eller
tolererad institution, stiftades 1875 i England
af m:rs Josefine Butler, hustru till pastor George
Butler i Liverpool. Fru Butler hade redan länge verkat
för räddning af fallna qvinnor, då hon i Sept. 1869
erfor, att det engelska underhuset antagit en lag,
i kraft af hvilken den redan år 1864 genom den
s. k. "Contagious-diseases-prevention-act" (lag till
förekommande af smittosamma sjukdomar) införda och år
1866 genom antagandet af "Contagious-diseases-act"
ytterligare skärpta anordningen beträffande det
osedliga lifvet vid hären och flottan utsträcktes
derhän, att det sedan gammalt i Frankrike och
Belgien använda reglementerings-systemet i allt
väsentligt infördes i England. Fru Butler samlade
då några för saken intresserade och med henne
liktänkande qvinnor, hvilka, till ett antal af 70,
vid ett möte den 1 Jan. 1870 bildade "de engelska
qvinnornas national-förening för upphäfvande
af parlamentets förordningar med afseende på
smittosamma sjukdomar". Flere komitéer bildades för
att understödja denna förenings verksamhet, och på
våren 1870 inlemnades en petition till parlamentet
om upphäfvande af de nämnda förordningarna. Sedan
hafva flere sådana petitioner inlemnats, med
mer än två millioner namn-underskrifter, och
frågan är för närvarande under utredning af en
parlamentskommission. För att främja den nämnda
föreningens syften företog Fru Butler en resa
till Frankrike, Belgien, Schweiz och Italien,
under hvilken hon lyckades väcka ett allmänt
intresse för frågan. Efter hennes återkomst från
denna resa bildades d. 19 Mars 1875 "den britiska
och kontinentala federationen för upphäfvande af
prostitutionen, särskildt betraktad såsom laglig
eller tolererad institution", hvilken federation två
år derefter, då en afdelning upprättades i Amerika,
blef "allmän". Federationen har sedan hållit två
stora internationella kongresser, den första i Genève,
d. 17–23 Sept. 1877, den andra i Genua, d. 27 Sept.–4
Okt. 1880. Vid dessa kongresser hafva de grundsatser
närmare uttalats, på hvilka federationen bygger sin
verksamhet, och af hvilka de hufvudsakligaste äro:
att federationen begär för sitt förehafvande hjelp af
alla, män och qvinnor, utan afseende på skiljaktighet
i politiska åsigter eller trosbekännelse; att hon
med alla lagliga medel fullföljer erkännandet af
mannens och qvinnans likställighet i sedligt afseende;
att hon arbetar för qvinnans skydd och hämmandet af
godtyckliga åtgärder från sedlighets-polisens sida;
samt att hon sträfvar för afskaffandet af alla
administrativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
