Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exstinktör - Exstirpation - Exstirpator - Exsudat - Exsudation - Extas. Se Ekstas. - Ex tempore - Extebsibel - Extension - Extensor - Extenuera - Exteriör - Exterminera - Externat - Externsteine - Exterritorialrätt - Extinguera. Se Exstinguera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifkraft för vattnet. Denna idé har på senaste tid åter
upptagits och fullständigats. – Exstinktören är
vanligen icke större, än att en man utan svårighet bär
den på sin rygg. I Amerika användas emellertid äfven
exstinktörer af sådan storlek, att de måste framföras
med hästar. Oftast äro då tvänne exstinktörer ställda
på samma fordon, så att den ene kan omladdas,
medan den andre är i verksamhet. Det kan icke nekas,
att sådana eldsläckningsredskap äro af stort gagn vid
de tillfällen, då det är förenadt med svårighet att
hastigt bringa vatten till eldstället. Den vanliga
exstinktörens företräde framför en väl konstruerad
pyts-spruta är deremot tvifvelaktigt; den fordrar
för sitt rätta handterande samt för sin omladdning
en väl inöfvad person och ett lugn, som oftast saknas
i farans ögonblick.
Exstirpation (af Lat. exstirpare, utrota), med.,
den operation, som har till ändamål att från kroppen
aflägsna svulster eller tumörer.
Exstirpator, l. Ext- (af Lat. exstirpare, utrota),
landtbr., ett slags harf, som med stor fördel nyttjas
för att på djupet luckra matjorden och att dervid
borttaga svårare mångåriga ogräs, såsom qvickrot
o. a. Jfr Harf.
Exsudat (af Lat. ex, ut, och sudare, svettas),
med., det ämne, fast eller flytande, som bildas
vid inflammationer och som förr betraktades såsom
ett slags utsvettning ur blodet. Exsudatet antager
mycket olika form och storlek i olika organ, hålrum
och väfnader i kroppen. De största exsudaten äro de
flytande, serösa, hvilka bildas vid inflammation af
de hinnor, som bekläda större kaviteter i kroppen,
t. ex. i lungsäckarna (pleuritiskt exsudat) och
i bukhinnan (vatten i buken, ascites). Stundom
har exsudatet likhet med blodfibrin, fibrinöst
exsudat, t. ex. det, hvilket fyller lungcellerna i
lunginflammation (pneumoni), eller det, som tilltäpper
strupen vid strypsjuka (kroup i larynx). Stundom
kan exsudatet från början bestå af eller småningom
öfvergå till var. Vid inblandning af blod eller
röda blodkulor blir exsudatet haemorrhagiskt. Ett
exsudat kan i lyckligaste fall försvinna genom
resorption, d. v. s. det kan uppsugas af lymf-
och blodkärl, eller det kan undergå åtskilliga
förvandlingar, såsom till fast organiserad väfnad,
bindväf, eller till ben, kalkkonkrement o. s. v.
F. B.
Exsudation (se Exsudat), utsvettning, patol.,
utträngandet eller utsipprandet af en vätska genom de
väfnader, af hvilka hon under normala förhållanden
är innesluten. O. T. S.
Extas. Se Ekstas.
Ex tempore, Lat., genast, utan förberedelse, på
stående fot. – Extemporalier, tal- eller skriföfningar,
som utan föregående beredelse hållas på lärorummet
i en skola. – Extemporera, förrätta något utan
förberedelse; hålla ett tal, ett föredrag e. d.,
utan att hafva det skriftligt uppsatt; utföra
ett musikstycke utan förberedelse, fantisera. Jfr
Improvisera och Memorera.
Extensibel (af Lat. extendere, utsträcka),
som kan utsträckas, uttänjas. – Extensibilitet,
uttänjbarhet. – Extensiv, som har afseende
på utsträckning eller omfång; utsträckande,
uttänjande. Motsats: Intensiv.
Extension (af Lat. extendere, utsträcka), med.,
uttänjning, utsträckning, en mycket använd kirurgisk
åtgärd, som består deri att man, för hvarjehanda
ändamål, drager på eller utsträcker någon af kroppens
delar, vanligast extremiteterna. För att inrikta
en ledvrickning sträcker man på den extremitet, som
kommit i olag; för att sammanpassa brottändarna vid
ett benbrott är extensionen oftast oundgänglig. Vid
en mängd ledgångssjukdomar sträcker kirurgen på den
del af extremiteten, som ligger nedanför den sjuka
ledgången – vid höft och skulderledens sjukdomar
naturligtvis på hela extremiteten –, för att
aflägsna de sjuka ledytorna från hvarandra eller
åtminstone minska det tryck, som de på hvarandra
utöfva och som utgör en väsentligt förvärrande
omständighet. Man kan äfven sträcka på hufvudet
vid sjukdomar i halsens muskler och kotor, likaså
på bålen vid sjukdomar i rygg- eller ländkotorna. I
hvart och ett af dessa fall är det emellertid icke
nog med att extendera, man måste äfven sörja för
att ej den öfriga delen af kroppen också följer
med, och detta sker genom dennes fixation eller
motsträckning, kontra-extension. Metoderna
för dessa åtgärder äro så mångfaldiga och
olika, att de här ej ens kunna antydas.
Rsr.
Extensor, Extensorer (af Lat. extendere, utsträcka),
anat., sträckmuskler, kallas den eller de muskler,
som vid sin sammandragning fjärma från hvarandra
kroppsdelar, hvilka i en ledgång äro eller
kunna vara ställda i vinkel mot hvarandra. Dervid
ökas eller utplånas denna vinkel, och lemmarna
eller kroppsdelarna sträckas. Se Antagonism och
Böjmuskler. G. v. D.
Extenuera (af Lat. tenuis, tunn, svag), förtunna,
försvaga; förringa. – Extenuation, förtunning,
försvagning; förringande.
Exteriör (Fr. extérieur, af Lat. exterior), det yttre
af något, yttersida. Motsats: Interiör.
Exterminera (af Lat. terminus, gräns), egentligen
drifva öfver gränsen, förjaga; utrota, förstöra. –
Extermination, utrotning, förstörelse.
Externat (af Lat. externus, utanför boende), hvarje
offentlig eller enskild bildningsanstalt, hvars
alumner ej bo på stället.
Externsteine (Eggerster-, Eggstersteine),
Externstenarna, en rad sandstensklippor i bergåsen
Egge vid Horn (Lippe-Detmold). Hufvudgruppen utgöres
af fem 30 till 40 m. (100–130 f.) höga, lodrätt
uppstigande klippor med naturliga kamrar samt
uthuggna hvalf (kapell) och märkvärdiga reliefer
(Syndafallet och Nedtagandet från korset, från
1100-talet).
Exterritorialrätt (af Lat. ex, utom, och territorium,
landtområde), den rätt, som tillkommer en främmande
stats sändebud att – med afseende på sin person, sitt
följe och sin egendom – betraktas såsom stående utom
det rikes territorium, i hvilket han vistas, och att
följaktligen vara undandragen detta lands jurisdiktion
i såväl civila mål som brottmål.
Extinguera [-gvera]. Se Exstinguera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
