Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 929-930 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Darr-malen l. Darrvelsen, Malapterurus, zool. - Darro - Darr-rockan - Darr-ugn - Darrvelsen, zool. Se Darrmalen. - Darr-ålen - Dars - Darserort - Dart, kustflod - Dart, kort svärd - Dartford - Dartmouth - Daru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Senegal och åtskilliga andra afrikanska floder. Köttet
ätes på vissa trakter, men är föga värderadt. De
slag, som denna fisk vid beröring utdelar, äro
knappast smärtsamma och nästan oskadliga, åtminstone
for större djur. J. G. T.

Darro, en guldförande biflod till floden Jenil i
Spanien. Den faller ut vid staden Granada.

Darr-rockan, Torpedo, zool., ett till rockornas
familj (Batoidei) och tvärmunnarnas ordning
(Plagistomi) ibland fiskarna hörande slägte. Från
familjens öfriga medlemmar skilja sig darr-rockorna
bl. a. derigenom att stjerten med dess fena är kort,
kroppen nästan kretsrund och tänderna jämförelsevis
spetsiga. Allt ifrån forntiden hafva dessa fiskar
ådragit sig uppmärksamhet genom sin förmåga att
utdela elektriska slag eller stötar. De nämnas ofta
i de gamles skrifter och återfinnas icke sällan
afbildade på fornlemningar, vaser o. d. Den elektriska
inrättningen, som är belägen mellan hufvudet, gälarna
och bröstfenorna, består af tätt intill hvarandra
ställda, liksom bi-celler ordnade, små hudartade rör,
hvilka i sin tur äro genom tvärgående väggar delade i
ännu smärre, med ett slemmigt ämne fyllda celler och
stå i förbindelse med en mängd nerver. Medelst denna
anordning, som kan förliknas vid ett litet galvaniskt
batteri, kunna rockorna försätta de föremål, som
komma i beröring med dem, i häftiga skakningar. Också
veta de att begagna sig af detta hjelpmedel för att
döfva sitt byte: smärre fiskar. Darr-rockornas slag
äro visserligen betydligt svagare än darrålarnas,
men dock ganska smärtsamma, ehuru de ej äro farliga
eller dödliga annat än för smärre djur. För menniskan
äro dessa fiskar knappast af någon nämnvärd nytta,
hvarför de icke häller utgöra föremål för fiske. Bland
de bäst kända arterna i de europeiska hafven äro den
ögonfläckiga darr-rockan, T. narce, som kan uppnå
en längd af 1 m. (3,3 f.) samt en vigt af ända till
20 kilogr. (47 skålp.) och är till färgen på öfre
sidan grå- eller rödgul med stora, runda, ljusblåa
ögonfläckar, som skimra och ändra färg samt äro
omgifna af en mängd små hvita fläckar och prickar, på
undersidan gråhvit, och den marmorerade darr-rockan,
T. marmorata, af ungefär samma storlek som den
förra, men på öfre sidan marmorerad af mörkbrunt
och i saknad af ögonfläckar. Bägge arterna förekomma
tämligen allmänt i Medelhafvet och Atlantiska hafvet.
J. G. T.

Darr-ugn, metallurg., ett slags flammugn, som har
oxiderande gång och begagnas för utdragande af silfret
ur de vid kopparsmältningen på vissa trakter erhållna
silfverhaltiga smältprodukterna. Darrugnen är genom
mellanväggar delad i flere kammare, som i sin öfre
del äro försedda med längs ugnen löpande jernbalkar,
mellan hvilka de från segrings-ugnen kommande
bly- och silfverhaltiga "kienstyckena" uppläggas
för att under stark värme och friskt lufttillopp
oxideras till krats och glete, hvilka sedermera
tillgodogöras i andra ugnar. – Ordet nyttjas äfven
som benämning på vedtorknings-ugnarna vid glasbruken.
C. A. D.

Darrvelsen, zool. Se Darrmalen.

Darr-ålen, Gymnotus, zool., ett till blåsmunnarnas
ordning (Physostomi) och de bar-ryggiga ålarnas familj
(Gymnotini) hörande slägte, som utmärker sig derigenom
att den långsträckta ål-lika proppen saknar rygg-
och stjertfena, hvaremot analfenan är lång och når
ända till stjertspetsen. Den elektriska apparat,
hvarmed dessa fiskar äro utrustade, sträcker sig
långs stjertens undersida. De tillhöra uteslutande



vattnen i Nya verlden. Den vanliga darrålen,
G. electricus, af 1,5–1,9 m. (5–6,4 f.) längd,
är vackert olivfärgad, med gulaktigt, rödfläckigt
hufvud och två rader gula fläckar långs ryggen samt
lefver i Syd-Amerikas sumpiga sjöar och floder,
der han anställer stor förödelse på fisk och dödar
långt mera än han förtär. Också öfverträffar han
alla hittills kända fiskar i förmågan att utdela
elektriska slag. Det händer icke sällan, att hästar
eller mulåsnor, hvilka ämna vada eller simma öfver
vatten, som bebos af darrålar, duka under för ålens
kraftiga slag. De resa, flåsande, sina manar, hvälfva
i vild ångest ögonen och söka undkomma sin fiende,
som, sjelf osynlig, utdelar slagen. Väl komna i land,
stappla de för hvarje steg, sträcka sig, utmattade
i alla leder, på marken och hemta sig i lyckligaste
fall endast småningom. J. G. T.

Dars, skogig halfö i preussiska regeringsområdet
Stralsund, på kusten af Pommern. Arealen 75
qv.-kilom. (1,3 qv.-mil).

Darserort l. Darsserort, fyrtorn på norra udden af
halfön Dars.

Dart, kustflod i engelska grefskapet Devon. Den faller
ut i Engelska kanalen, vid staden Dartmouth.

Dart (Fr. dard, Prov. dart, Fornn. darraðr), kort
svärd, dolk med hvass spets.

Dartford, stad i engelska grefskapet Kent, 24
kilom. (3,2 mil) från London, vid Darent, biflod till
Themsen. Omkr. 8,500 innev. Pappers- och krutbruk,
gjuterier och maskinverkstäder. Liflig handel.

Dartmouth [-mauth], gammal stad i engelska grefskapet
Devon, vackert belägen vid floden Darts utlopp i
Engelska kanalen. Omkr. 5,500 innev. D. nämnes ofta
i Englands äldre historia.

Daru [-ry]. 1. Pierre Antoine Noël Bruno D., grefve,
fransk statsman och skriftställare, f. 1767,
var 1784–91 krigskommissarie, häktades 1793 under
skräckregeringen och lösgafs först d. 9 Thermidor
II (27 Juli 1794). 1795 blef han afdelningschef
i krigsministeriet. Napoleon upphöjde honom i
grefligt stånd och använde honom som fullmäktig vid
fredsunderhandlingarna i Pressburg (1805), Tilsit
(1807) och Wien (1809). 1805, 1807 och 1809 var
D. generalintendent i Preussen och Österrike. 1811
blef han statssekreterare och 1819 pär. Död
1829. Trots sina många sysslor hade D. tid öfrig
för literära arbeten af den betydenhet, att de 1806
skaffade honom inträde i Franska akademien. Hans
förnämsta verk är L’histoire de la, répulique de
Venise (1819, 4:de uppl. 1853). Bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>