Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crassus - Crataegus, bot. Se Hagtorn. - Crati - Crau, La - Craven, Elisabeth - Craven, M:me Augustus - Crawford, William Harris - Crawford, Thomas - Crawford and Balcarres, Alexander William Crawford Lindsay, earl of C. - Crawfurd, John - Crax, zool. Se Hokko. - Crayer, Caspar de - Crayton - Creasy, Edward, baronet - Crébillon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fåfänga för att i honom skapa en motvigt mot Pompejus.
R. Tdh.
Crataegus, bot. Se Hagtorn.
Crati, flod i den italienska prov. Cosenza
(Kalabrien). Den upprinner på Pietra di Mola och
utmynnar i Tarantoviken. Längd 89 kilom. (12 mil).
Crau [krå], La (Lat. Campi lapidei), stort kisel-
och rullstensfält i franska depart. Bouches-du-Rhône
(Provence), mellan Rhône, Canal de Craponne och
Etang-de-Berre. Arealen 1,376 qv.-kilom. (25
qv.-mil). Fältet har sannolikt fordom varit en
hafsvik. Stenlagret betäckes af ett tunt täcke
af åkerjord. Träd och vatten saknas, men den täta
gräsmattan gifver näring åt talrika fårhjordar. På
senare tiden har man börjat undanrödja stenarna och
derigenom, vunnit odlingsbar mark.
Craven [krevön], Elisabeth, född Berkeley, engelsk
författarinna, f. 1750, d. 1828, skilde sig 1781 från
sin förste man, lord Craven, och blef 1791 gift med
markgrefven Kristian Friedrich af Ansbach. Hon skref
bl. a. Journey through the Crimea to Constantinople
(1789; ny uppl. 1814) och de intressanta Memoirs of
the margravine of Ansbach etc. (1825).
Craven [kravang], M:me Augustus, författarenamn för
den franska skriftställarinnan Pauline Craven, född
de La Ferronnays, f. 1820, har utvecklat en särdeles
omfångsrik literär verksamhet. De vigtigaste bland
hennes arbeten, äro: Récit d’une soeur (1866; den
mindre editionen af detta arbete har utkommit i mer
än 30 upplagor), Anne Séverin (1868; flere upplagor),
Adélaide Capece Minutolo (1869), Fleurange (1871;
mer än tjugo upplagor, "Fleurange", 1873), prisbelönt
af Franska akademien, Le comte de Montalembert (1873),
Le mot de l’énigme (1874; "Ordet till gåtan", 1876)
och Reminiscences; souvenirs d’Angleterre et d’Italie
(1879).
Crawford [kråförd], William Harris, nordamerikansk
statsman, f. 1772, började 1799 sakförareverksamhet
i Lexington samt reviderade och utgaf (1802) första
samlingen af Georgias lagar. 1803–07 var han medlem af
nämnda stats representation och 1807–13 af Förenta
staternas senat, der han vann stort inflytande
genom sin förmåga och sin omutlighet. 1813–15 var
C. minister i Paris och 1816–25 finansminister. 1825
uppställdes han som demokraternas kandidat till
presidentplatsen, men hans val hindrades bl. a. deraf
att han vid den tiden angreps af en svår sjukdom. Från
1827 till sin död skötte han en domaresyssla i
staten Georgia. C. betraktas allmänt som denna stats
förnämste medborgare. Död 1834.
Crawford [kråförd], Thomas, nordamerikansk
bildhuggare, f. i New-York 1814, kom 1834 till
Rom, der han blef Thorvaldsens lärjunge och
vän. Hans första större arbete var gruppen Orfeus
(Boston). Andra framstående verk af honom äro
Barn i skogen, Beethovens bronsstaty (Boston),
Washingtons ryttarestaty i brons (Richmond)
och den kolossala frontonen med Amerikas genius
på Washingtons kapitolium. C. dog i London 1857,
kort efter fullbordandet af den förträffliga statyen
öfver Mason.
Crawford and Balcarres [kråförd änd bälkars],
Alexander William Crawford Lindsay, earl of C.,
engelsk skriftställare, f. 1812. är känd som en varm
vän och gynnare af vetenskapliga sträfvanden. Han har
bl. a. utgifvit Letters on Egypt, Edom and the Holy
land (1838; 5:te uppl. 1858), Lives of the Lindsays
(1849), ett genealogiskt verk af ovanligt intresse,
Etruscan inscriptions (1872) och Argo: the golden
fleece, a metrical tale (1876).
Crawfurd [kråförd], John, engelsk orientalist och
etnolog, f. 1783 i Skotland, d. 1868, var först
läkare i Indien, slog sig 1808 ned på ön Pinang,
vid Malackas kust, och började der att studera de
malajiska språken och kulturförhållandena. Efter
eröfringen af Java (1811) blef han sändebud vid
en af de infödde furstarnas hof. 1817–21 vistades
han i England, men afsändes derefter i en mission
till hofven i Siam och Kotsjinkina. 1823–26 var
han guvernör i Singapore och sedermera någon tid
engelsk resident i Birma. 1827 återvände han till
England. Hans mest betydande verk är History of the
indian archipelago (1820). Bland hans språkarbeten äro
Grammar and dictionary of the malay language (1852)
och Descriptive dictionary of the indian islands and
adjacent countries (1856) de mest betydande.
Crax, zool. Se Hokko.
Crayer (Craeyer), Caspar de, nederländsk historie-
och porträttmålare, f. 1584, fick sin utbildning
hos Rafael Cocxie, intogs 1607 i Bruxelles’
målaregille och var i denna stad länge sysselsatt för
det spanska hofvets räkning. 1664 flyttade han till
Gent, der han dog 1669. – C. påverkades af Rubens och
v. Dyck, utan att derför helt och hållet uppgifva sin
individualitet, och han står vid sidan af dessa såsom
den tredje betydande flamländske mästaren. Öfver två
hundra arbeten af hans pensel äro kända. De flesta
finnas i Flandern och Brabant.
Crayon [kräjång], Fr. (af craie, L. creta, krita),
blyertspenna, ritstift af blyerts (bly), kol eller
färgad krita. – Crayonnera, teckna med dylika
stift; göra utkast. – Crayonteckning, eller endast Crayon,
teckning (utkast eller studie), utförd med sådana
stift på papper eller med silfverstift på pergament.
Creasy [krisi], Edward, baronet, engelsk historiker,
f. 1812, blef 1850 professor i historia vid
universitetet i London och 1860 öfverdomare på
Ceylon, hvarifrån han 1875 återvände till England. Död
1878. Hans Fifteen decisive battles of the world
(1851) rönte en lysande framgång. 1834 utgaf han
The rise and progress of the british constitution
(2:dra uppl. 1854).
Crébillon [krebijång]. 1. Prosper Jolyot de C., fransk
tragediförfattare, född d. 13 Jan. 1674 i Dijon,
uppfostrades i ett jesuitkloster och blef derefter,
mot sin vilja, biträde hos en prokurator i Paris. Han
öfvergaf dock snart den juridiska banan och egnade
sig i stället åt literaturen, särskildt åt den sedan
Racines tid synnerligen omtyckta tragedien. Hans
första dramatiska försök, sorgespelet La mort
des enfants de Brutus, blef icke ens antaget till
spelning; så mycket större framgång rönte de följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
