Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chinchillan - Chinchillidae, zool. Se Harmöss. - Chingan - Chino - Chinon - Chio, turkisk ö. Se Chios. - Chioggia - Chiondies - Chios - Chiozza - Chippewa - Chippeway - Chipping-Barnet - Chiquitos - Chiraga - Chiriqui - Chiro. Sammansättningar med chiro-, hvilka ej finnas på C., torde sökas under K. - Chiromys, zool. Se Fingerdjur. - Chiron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det nära 1 f. (0,3 m.) långa djuret, med sin ungefär
hälften så långa svans, har en silfvergrå, långhårig,
tät, något krusigt ullig fäll, som lemnar ett bland de
finaste af alla pelsverk. I förra århundradet kommo de
första skinnen, såsom stora sällsyntheter, öfver till
Spanien, men hafva numera blifvit en tämligen allmän
handelsvara. Den, som från vestkusten af Syd-Amerika
bestiger den andiska bergskedjan, finner, då han
kommit upp till en höjd af 8–11,000 f. (2,380- 3,270
m.), icke sällan milsvidt omkring sig alla klippor
öfversållade af chinchillor och djur af ett par andra
närstående arter. Chinchillan klättrar med förvånande
lätthet uppför de brantaste klippväggar och försvinner
vid påkommande fara ögonblickligen i sina gömslen,
ur hvilka hon framkommer vanligen endast morgnar
och aftnar. Till lynnet är hon saktmodig, låter lätt
tämja sig och hålles derför i sitt hemland ofta tam.
J. G. T.
Chinchillidae, zool. Se Harmöss.
Chingan, Mephitis Chinga Tiedm., äfven
kallad "chinchan", zool., tillhör stink- eller
skunkdjurens slägte ibland de mårdartade rofdjuren
(Mustelidae). Hon är svart, med ett par ljusare
strimmor långs ryggen, ungefär så stor som en katt,
har en mårds kroppsbyggnad samt lefver i Nord- och
Syd-Amerika, der hon företrädesvis bebor lundar,
skogar och snår utmed flodstränderna. Liksom
de öfriga mårddjuren har äfven hon en stark och
illaluktande körtelafsöndring. Knappast någon stank
kan i vämjelighet och varaktighet mäta sig med den,
som den till det yttre så sirliga chingan förmår
utbreda omkring sig: Hon är i stånd att göra ett
helt hus obeboeligt och ett med dyrbara varor
fyldt magasin eller förrådsrum nästan helt och
hållet värdelöst.
J. G. T.
Chino [tsjinå] l. Cholo, afkomling af hvit och
indian.
Chinon [sjinång], stad i franska
depart. Indre-et-Loire (Touraine), vid floden
Vienne. Omkr. 6,500 innev. Handel med säd, vin
och torkad frukt. Ruiner efter ett gammalt slott,
i hvilket Henrik II af England dog och der Jeanne
d’Arc första gången sammanträffade med Karl VII.
Chio, turkisk ö. Se Chios.
Chioggia [kiådja] l. Chiozza, stad i den
italienska prov. Venezia, på en lagun i Adriatiska
hafvet. Omkr. 26,000 innev. Biskopssäte. Befäst
hamn. Handel och skeppsfart, fiske och saltberedning.
Chionides, atheniensisk lustspelsförfattare, som
antagligen lefde omkr. 455 f. Kr. Han betraktas såsom
grundläggaren af den attiska komedien. Endast några
fragment af hans arbeten finnas i behåll.
Chios (Nygrek. Chio l. Skio, Turk. Saki
l. Sakiz-Adasi, "mastix-ön"), turkisk ö i Egeiska
hafvet, vid mindre Asiens vestkust. Arealen 950
qv.-kilom. (17,3 qv.-mil). Omkr. 40,000 innev.
(före 1822 funnos 130,000), dels greker, dels
turkar. Ön är bergig (Eliasberget motsvarar de gamles
Pellinaeus), ovanligt fruktbar och väl odlad samt
kallas af turkarna för sitt angenäma och milda klimat
"Arkipelagens paradis". Den lemnar vin, olja och
bomull, men i
synnerhet mastix och sydfrukter. Redan i forntiden
var den berömd för sitt vin, sina fikon och sin
mastix. Dess innevånare voro kända för sitt yppiga
lefnadssätt. Handeln med siden- och bomullstyger samt
med syltade frukter, säd, boskap och salt är rätt
betydlig. Hufvudstaden, som i forntiden kallades C.,
men nu heter Kastro, är belägen på östra sidan. –
Ön bebyggdes först af pelasger, sedermera af karier,
och slutligen nedsatte sig joniska kolonister på
densamma, hvarefter den räknades till det joniska
förbundet och snart vann stor makt till sjös. Sedan
Cyrus intagit Mindre Asien, underkastade C. sig
frivilligt perserna, men öfvergick efter slaget
vid Mykale till athenska förbundet och biträdde
kraftigt athenarna i peloponnesiska kriget (431
–404 f. Kr.). Mot dettas slut afföll det till
Sparta. Efter att sedan åter en tid hafva varit
Athens bundsförvandt gick det öfver till Thebe
och lydde derefter under macedonierna, romarna,
de östromerske kejsarna och genueserna samt kom
1566 till turkarna. Under grekiska befrielsekriget
(1820–29) reste sig äfven C. mot det turkiska väldet,
men återeröfrades snart, hvarvid de rysligaste
grymheter utöfvades. Qvinnor och barn mördades
eller gjordes till slafvar. På få dagar (våren 1822)
lära 25,000 man hafva blifvit dödade. Äfven ett annat
befrielseförsök, som gjordes 1827, misslyckades.
Chiozza [kiadsa], stad i den italienska prov,
Venezia. Se Chioggia.
Chippewa [tjippioe], biflod till Mississippi,
i nordamerikanska staten Wisconsin.
Chippeway [tjippioe] l. Ojibway, indianstam
i Canada och Michigan. Den räknar omkr. 13,000
medlemmar, hvilka mest sysselsätta sig med jagt. Dess
mest besökta jagtmarker ligga mellan Athapaskasjön
och Stora slafsjön.
Chipping-Barnet [tjip-], stad i engelska grefskapet
Hertford. Se Barnet.
Chiquitos [tsjikitos], en i östra Bolivia boende
indianstam, som bibehöll sin sjelfständighet ända
in i 17:de årh., då den af jesuitiska missionärer
omvändes till kristendomen. Folket är vackert, går
nästan naket och bor i bakugnslika hyddor.
Chiragra, Lat. (Grek. cheiragra), patol., gikt i
handen. Jfr Gikt.
Chiriqui [tsjiriki], fordom provins i staten Costa
Rica, sedan 1850 depart. i staten Panama. Arealen
17,070 qv.-kilom. (310 qv.-mil). Omkr. 20,000 innev.
Chiro. Sammansättningar med chiro-, hvilka ej finnas
på C., torde sökas under K.
Chiromys, zool. Se Fingerdjur.
Chiron (Grek. Cheiron), den berömdaste och
rättrådigaste bland centaurerna (se d. o.),
son af Kronos (Saturnus) och oceaniden Philyra. Han
var förmäld med najaden Chariklo och hade sin boning
på det örtrika berget Pelion i Tessalien. C. hade af
Apollo och Diana blifvit undervisad i jagt, läkekonst,
musik, gymnastik och spådomskonst samt var sjelf
lärare för Asklepios, Achillevs, Thesevs, Polydevkes,
Diomedes m. fl. Särskildt vårdade han sig om sin
dotterson Peleus, hvilken han skaffade till maka
hafsnymfen Thetis. På bröllopsdagen förärade han
honom en ypperlig lans, hvilken sedermera blef ett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
