Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blanche, August Teodor - Blanchemain, Jean Baptiste - Blanc-manger - Blanco. Se Blanko - Blanco, Kap - Bland, Nathanael - Blandade äktenskap, äktenskap mellan personer af olika trosbekännelse - Blandfärg - Blandina - Blandning - Blandningsmetoden - Blandrata, Giorgio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa ypperliga Bilder ur verkligheten, i hvilka
han med fin och lätt hand, varm känsla och
skarpt uppfattande blick tecknade minnen från
ett innehållsrikt lif. Äfven sedan han med
år 1863 lemnat redaktionen af sistnämnda
tidning, fortsatte han med dessa skildringar, hvilka
sedermera samlades under rubrikerna
Hyrkuskens berättelser, En prestmans
anteckningar, En skådespelares äfventyr och Strödda
anteckningar. I denna art af författareskap,
ett slags mellanting mellan anekdot och
novell, "förenande med anekdotens korthet
karaktersstudiens djup", står B. tämligen ensam
i vår literatur, och dessa i viss mån klassiska
teckningar skola tvifvelsutan längst bevara hans
namn, på samma gång de skola gömma
minnet af det stockholmska kulturlif, som i dem
skildras. Närslägtade med dessa berättelser äro
ock hans ypperligt skurna Minnesbilder,
vittnande om samma djup i känslan, klarhet i
stilen och humor i uppfattningen. – B. försökte
sig äfven såsom diktare i bunden form och
utgaf 1850 Några lyriska stycken samt sceniska
monologer och dialoger.
Under slutet af sin lefnad, då en ärfd
förmögenhet satte honom i stånd att välja sin
sysselsättning utan hänsyn till inkomsterna,
egnade B. mycken tid åt det politiska lifvet.
Till 1859 års riksdag utsågs han med högsta
röstetalet till representant för Stockholms fjerde
valkrets (Ladugårdslandet). Under de fem
riksmöten – tre under den gamla, två under den
nya ordningen – hvilka han bevistade, förde han
med värme och talang de utprägladt frisinnade
åsigternas talan. Han egde visserligen ej alltid
nödiga detaljkunskaper, men deremot ett varmt
nit för saken och en ideel uppfattning samt en
lysande talaregåfva. Särskildt de stora
humanitetsfrågorna funno i honom en ifrig
förespråkare. Så arbetade han för främmande
trosbekännares rätt att söka och erhålla ämbeten i
staten, för oäkta barns arfsrätt, för qvinnans
giftomannarätt, emot dödsstraff och prygelstraff,
emot teatercensuren o. s. v. Det behöfver knappt
sägas, att representationsreformen i honom hade
en varm vän. På hans initiativ var det, som
borgareståndet 1859 beslöt hos regeringen
anhålla om ett förslag till representationsreform,
och han var en af ledamöterna i den
centralkomité, som skulle verka för reformens
främjande. För skarpskyttesaken var han nitiskt
verksam både på riksdagen, då det gällde att
skaffa henne offentligt understöd, och i det
enskilda lifvet, der han entusiasmerade landets
unge söner för denna frivilliga folkväpning.
B. var jämväl en utmärkt och ofta anlitad
tillfällighetstalare samt egde såsom sådan den
hänförelsens eld, som kännetecknar den verklige
improvisatören. Sista gången han uppträdde
såsom talare var på sin dödsdag, d. 30 Nov. 1868,
samme dag som Karl XII:s bildstod aftäcktes,
då han helsade de Upsala-sångare, som kommit
till Stockholm för att medverka vid
aftäckningsfesten. – B:s stora hjelpsamhet, hans kärleksfulla
sinne och förbindliga sätt att vara hade gjort
honom älskad i vida kretsar; omkring tre tusen
menniskor följde honom till grafven, på hvilken
hans vänner år 1870 reste en vacker vård.
Öfver Blanches lif och skrifter finnas uppsatser
af bl. a. A. Hedin (i Blanches samlade skrifter
framför "Minnesbilder", 1872), F. Hedberg (i
"Svea" 1870) och A. Flodman (i "Svensk
Tidskrift" 1871, sedan aftryckt i "Kritiska studier"
1872). K. W-g.
Blanchemain [blangschömä’ng], Jean Baptiste
Prosper, fransk skald, f. i Rouen 1816, har
bl. a. utgifvit Poëmes et poésies (1845), Foi,
espérance et charité (1853) och Poésies
complètes (1858).
Blanc-manger [blang mansje], Fr., eg. hvit
mat, ursprungligen ett läkemedel; kall efterrätt
af gelatin, grädde, socker och vanilj m. m.
Blanco. Se Blanko.
Blanco, Kap B. ("Hvita udden"), udde på
Saharas vestra kust, under 21° n. br.,
upptäcktes 1441 af portugiserna.
Bland, Nathanael, engelsk orientalist,
graduerades 1825 i Oxford och egnade sig derefter
helt och hållet åt sin älsklingsvetenskap,
österländska språk, särskildt persiska språket och
literaturen. Epokgörande för den persiska
poesiens historia är hans afhandling Account on
the Atesh Kedeh, a biographical work on the
persian poets by Háji Lutf’ Alí beg (i "Journal
of the royal asiatic society", bd 7). Ännu
rikare på material är On the earliest persian
biography of poets by Muhammed Aufî and on
some other works of the class called
tazkira-tulshu’arâ (i nämnda tidskrift, bd 9). Derjämte
författade han två högst värdefulla afhandlingar,
On the persian game of chess (i 13:de) och The
muhammedan science of Tabîr or interpretation
of dreams (i 14:de bd af nämnda tidskrift). Bland
hans qvarlåtenskap funnos vidlyftiga förarbeten
till textupplagor af några persiska dikter. Död
1865.
Blandade äktenskap, äktenskap mellan
personer af olika trosbekännelse.
Blandfärg, den färg, som uppstår vid
blandning af två eller flere andra färger, t. ex. grönt,
när det framkallas genom förening af gult och
blått. Jfr Färg.
Blandina, en kristen qvinna, som led
martyrdöden i Lyon under kejsar Marcus Aurelius.
Blandning, kem., kallas, till skilnad från
förening, sådana sammansatta ämnen, i hvilka
beståndsdelarna kunna till sin mängd vara
vexlande eller föränderliga. Blandningar äro af två
slag: heterogena, i hvilka de olikartade
blandningsdelarna kunna upptäckas med synsinnet,
och homogena, hvilka äro likartade genom hela
sin massa. Murbruk är en blandning af det
förra slaget; luft, blandningar af gaser,
lösningar af salter i vatten o. s. v. äro exempel
på homogena blandningar. P. T. C.
Blandningsmetoden, fys., en metod att
bestämma ett ämnes specifika l. egentliga värme
(se d. o.).
Blandrata (Biandrata), Giorgio, italiensk
läkare, f. 1515 i Piemont, blef af inkvisitionen
förföljd för sina religiösa åsigter och måste
lemna sitt fädernesland. 1556 kom han till
Génève, der han slöt sig till den reformerta
kyrkan och blef vän med Calvin. Men när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
