Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biläggningskarta - Bima - Bimana - Bim-baschi l. Bin-baschi - Bimbeloterie - Bimembrisk - Bimester - Bi-myra - Bimånar - Bin-baschi. Se Bim-baschi - Binck l. Bink, Jakob - Binda, anat. Se Aponevros - Bindebåge, musikt. Se Båge - Bindehinna l. Bindhinna - Bindenyckel, teol. Se Löse- och bindenyckel - Bindesböll, Mikael Gottlieb Birkner - Bindhinna, anat. Se Bindehinna - Bindhinne-inflamatino - Bindraban - Bindväf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som skall inlemnas till någon offentlig
myndighet.
Bima, stad på nordöstra kusten af holländska
ön Sumbava i Sunda-arkipelagen. Omkr. 80,000
innev. Utförsel af kryddor och färgträ.
Bimana (af Lat. bis, två gånger, och manus,
hand), zool. Se Menniska.
Bim-baschi l. Bin-baschi, Turk. (af bing,
tusen, och basch, hufvud), befälhafvare öfver
tusen man, öfverste.
Bimbeloterie [bängbölåtöri], Fr. (af bimbelot,
leksak), tillverkning af leksaker eller handel med
sådana.
Bimembrisk (Lat. bimembris, af bis, två
gånger, och membrum, lem), tvålemmad,
dubbellemmad.
Bimester (Lat. bimestre, af bis, två gånger,
och mensis, månad), en tid af två månader.
Bi-myra, Mutilla europaea, zool., insektart af
ordningen Hymenoptera (steklar), lefver
ensligt, bildar inga samhällen (såsom förhållandet
är med de närstående, till "byggare-steklarna"
hörande slägtena Vespa, Bombus, Apis,
Formica) och har endast två kön, hanar och
honor, af hvilka de förra äro bevingade, de
senare vinglösa. Äggen läggas i hålor, gräfda
i marken, och larverna lefva såsom parasiter i
humlebon, der de anställa stor skada bland
humlornas larver. A. Sg.
Bimånar, meteor., ett optiskt fenomen på
natthimmelen,framkalladt af månljuset på samma
sätt och under samma förhållanden som bisolarna
af solljuset (se Bisolar), från hvilka de skilja
sig endast genom mindre ljusstyrka och
mestadels genom frånvaro af alla tydliga färger. R. R.
Bin-baschi. Se Bim-baschi.
Binck l. Bink, Jakob, tysk porträttmålare
och kopparstickare, A. Dürers lärjunge, f. i
Köln 1490 eller 1504, uppehöll sig omvexlande
i Nederländerna och Köpenhamn, dit Kristian
III kallade honom såsom "kongelig kontrafeier",
och gick 1551 i tjenst hos hertig Albrekt af
Preussen. Död i Königsberg i slutet af
1560-talet. B. var en särdeles mångsidig konstnär:
han målade, graverade, tecknade för formsnittet,
modellerade och förstod sig äfven på
fästningsbyggnadskonsten. I Köpenhamns kongl.
museum finnas af honom målade porträtt af
Kristian III och dennes gemål, Dorotea. Det i
Slesvigs domkyrka befintliga Fredrik I:s
mausoleum är efter hans ritningar utfördt af en
nederländare.
Binda, anat. Se Aponevros.
Bindebåge, musikt. Se Båge.
Bindehinna l. Bindhinna (Lat. conjunctiva),
anat., kallas den tunna, släta hinna eller
membran, som bekläder insidan af ögonlocken och
främste delen af ögongloben. Hon företer vissa
likheter med slemhinnorna och räknas derför
af somliga anatomer till dessa. Hennes
yttersta lager är ett epithelium (se d. o.) af
vexlande mäktighet och former. Derunder
kommer den s. k. papillarkroppen, ett fast
bindväfslager, inströdt med papiller, dock endast på
vissa ställen. Denne är också rikt försedd med
nerver och blodkärl äfvensom med lymfkärl och
körtlar. Vid sjelfva ögonlocken är
bindehinnans vidfästning stram, likaså i närheten af
hornhinnan, ofvanpå hvilken för öfrigt endast
epithelial-lagret fortsätter sig; men längre bort, på
ögongloben och i öfvergångsfållan, ligger
hon helt löst på. Bindehinnan skyddar
ögongloben mot yttre våld och förhindrar, att han
skadas vid blinkning, på samma gång hon ger
ögat tillfälle att fritt röra sig. Rsr.
Bindenyckel, teol. Se Löse- och
bindenyckel.
Bindesböll, Mikael Gottlieb Birkner,
dansk arkitekt, f. i Ledöje prestgård på Själland
d. 5 Sept. 1800, blef först qvarnbyggare, men
utbildade sig sedermera till arkitekt, dels
genom studier vid konstakademien i Köpenhamn
och dels under en längre utländsk resa
(1835–38). Tanken på uppförandet af ett museum
för Thorvaldsens arbeten följde honom på
färden, och efter hemkomsten fick han i uppdrag att
utföra ett sådant arbete, hvilket sysselsatte
honom åren 1839–47. Denne egendomlige
byggnad, i grekisk stil, blef på en gång en härlig
förvaringsplats för konstverken och en
imponerande grafvård öfver den store mästaren. Bland
B:s öfriga arbeten må nämnas hospitalen vid
Århus och Vordingborg, "landbohöjskolen" vid
Köpenhamn samt Klampenborgs badanstalt i
engelsk cottage-stil, med en högst karakteristisk
konsertsal. Han blef medlem af konstakademien
1847 och professor vid densamma 1856. Död
d. 14 Juli sistnämnda år. Ph. W.
Bindhinna, anat. Se Bindehinna.
Bindhinne-inflammation (Lat. conjunctivitis),
patol. Till följd af sin rikedom på kärl och
nerver samt sitt för yttre skador utsatta läge
är bindehinnan ofta säte för inflammationer.
Dessa äro antingen akuta eller kroniska och
kunna antaga mångahanda former. En bland
de märkligaste är den s. k. trakomatösa
(äfven kallad den militära eller egyptiska)
ögoninflammationen, hvilken oftast, om ej
uteslutande, härrör från smitta. I och för sig är
bindhinne-inflammation icke farlig för synen,
men hon kan bli det, derigenom att hon
fortplantar sig till hornhinnan. Detta är i regelen
förhållandet med den trakomatösa och – i
ännu högre grad – med den purulenta,
hvilken ej sällan iakttages hos späda barn och,
om ej den omsorgsfullaste behandling
mellankommer, lätt orsakar förlust af ett öga eller
t. o. m. båda ögonen. – Behandlingen måste
vara olika efter inflammationens olika former
och stadier. Rsr.
Bindraban, stad i engelska Ostindien,
nordvest-provinsen, distriktet Muttoa, på högra
stranden af floden Jumna. 20,350 innev. (1872).
B. eger många tempel och besökes årligen, till
Krischnas ära, af pilgrimer från alla delar af
Indien.
Bindväf, anat., kallas en stor och vigtig
grupp af bindesubstanser, hvilken i betydlig
grad ingår i den normala djur- och
menniskokroppens sammansättning äfvensom i många
sjukliga nybildningar. Den består alltid af celler
i olika former samt af en i större eller mindre
mängd förekommande, limgifvande
mellansubstans (intercellular-substans). Såväl genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
