Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 83-84 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beaufort - Beaufortia - Beauforts vindskala - Beaugency - Beauharnais - Beaujeu - Beaujolais - Beaulieu - Beaulieu, Jean Pierre - Beaumanoir, Jean de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af de allierade utnämndes till general-guvernör
öfver Belgien och dog 1817.

Beaufortia R. Br., bot., växtslägte af
nat. fam. Myrtaceae, kl. Polyadelphia L.,
innefattar ett fåtal, från Australien
härstammande, styfva, ständigt gröna buskar,
som hafva små, vanligen motsatta, styfva blad
och i rundade eller aflånga hufvud tätt packade
blommor. Flere arter odlas som prydnadsväxter,
t. ex. B. decussata R. Br. och B. splendens
Baxt., hvilka båda hafva röda blommor och
utefter stammen i rader sittande blad.
        Ldt.

Beauforts vindskala, meteor., en
sifferbeteckning, som af sjöfarande begagnas
vid förandet af meteorologiska journaler
för att angifva vindens styrka. Denna
skala, som 1806 uppställdes af den engelske
amiralen F. Beaufort, utgöres af 12 grader,
hvilka bestämmas dels af farten, dels af den
segelföring, som vindens styrka medgifver ett
godt, sjödugligt, rårtackladt örlogsfartyg,
då det seglar bidevind. Siffrornas betydelse ses
af följande tabell, i hvilken äfven är intagen
den deremot svarande vindhastigheten per timme,
uttryckt i eng. mil (1 eng. mil = 1/4 geogr.
mil =1,85 kilom.).

Beauforts skala	Vindhastighet. Eng. mil i timmen.	Fart och segelföring.
0	3	Stiltje, ingen fart.
1	8	Fartyget styr.
9	13	1 – 2 knops fart i smult vatten.
3	18	3 – 4          "          "
4	23	5 – 6          "          "
5	28	Öfverbramsegel.          "
6	34	Bramsegel och enkelrefvade märssegel.
7	40	Dubbelrefvade märssegel.
8	48	Trerefvade märssegel.
9	56	Bottenrefvade märssegel och undersegel.
10	65	Bottenrefvadt stormärssegel och refvad fock.
11	75	Stormstagsegel.
12	90	Full orkan.

Enligt beslut, fattadt vid den maritima
meteorologiska konferensen i London 1874, kommer
ett tillägg att göras om siffrornas betydelse,
då fartyget är tackladt med dubbla märsrår.
R. R.

Beaugeney [båsjangsi], stad i franska
depart. Loiret (Orléanais), vid Loire. 3,983
innev. (1872). Liflig handel. Kyrkomöten 1104
och 1151. Fäktning mellan fransmän och tyskar
d. 11 Dec. 1870.

Beauharnais [båarnä], fransk slägt. 1) Fanny,
grefvinna af B., f. 1738, blef 1753 gift med
en grefve B. och afled i Paris 1813. Hon utgaf
flere dikter och romaner. – 2) Hennes son Claude,
grefve af B., f. 1756, officer vid Ludvig XVI:s
garde, blef deputerad i riksförsamlingen 1789,
senator 1804 och pär 1814. Död 1819. – 3) Hans
dotter Stéphanie, adopterad af Napoleon I. blef
1806 gift med arfprinsen, sedermera storhertigen
Karl Ludvig af Baden. – 4) François, markis af B., kusin
till Claude B., f. 1756, var en af de ifrigaste
rojalisterna i riksförsamlingen 1789, anstiftade
1792 en plan att rädda Ludvig XVI:s familj och
begaf sig, när detta upptäcktes, till prinsen
af Condé. Från dennes läger skref han till
nationalkonventet och erbjöd sig att blifva
den anklagade konungens försvarare, och sedan
lät han genom sin svägerska Josephine, som
blifvit Napoleon Bonapartes gemål, till denne
öfverlemna ett bref, i hvilket han rådde honom
att råga måttet af sin ära genom att återlemna
Frankrikes tron åt bourbonerna. 1804 fick
B. tillstånd att återvända till Frankrike. Han
blef sedan sändebud i Florens och Madrid,
återkallades från sistnämde ort, der han
motarbetat kejsarens politik, och förvisades till
Sologne. Vid restaurationen återvände han till
Paris och blef 1814 pär. Död i Paris 1846. – 5)
Alexandre, vicomte de B., den förres yngre
bror, f. 1760 på ön Martinique, tjenade der
vid ett infanteri-regemente och var major,
då han äktade en rik landsmaninna, Josephine
Tascher de la Pagerie. I det nord-amerikanska
frihetskriget kämpade han under Rochambeau,
begaf sig derefter till Frankrike och blef 1789
vald till adelsdeputerad i riksständerna, der
han genast anslöt sig till tredje ståndet. I
Aug. 1791 trädde B. ut ur nationalförsamlingen
och begaf sig till nordarmén. Under skräckväldet
blef han förvisad till det inre af landet. Hans
fiender utspridde då det ryktet, att han
bidragit till Mainz’ kapitulation, och han fördes
i anledning deraf till Paris, dömdes till döden
och halshöggs d. 23 Juli 1794. Hans son Eugène
(se d. o.) blef vicekonung af Italien och
sedermera hertig af Leuchtenberg. Hans dotter
Hortense (se d. o.) blef gift med konung Ludvig
af Holland.

Beaujeu [båsjö], stad i franska depart. Rhône
(Lyonnais), vackert belägen i Ardières trånge
floddal. 3,099 innev. (1872). B. var fordom
hufvudstad i landskapet Beaujolais.

Beaujolais [båsjålä], f. d. franskt landskap
mellan Loire och Saône. Tillhör numera
depart. Rhône och Loire. Beaujolais-vinet står
högt i värde och exporteras i stor mängd.

Beaulieu [båliö], stad i franska depart. Corrèze
(Limousin), vid floden Dordogne, öfver hvilken
en 200 m. (672 f.) lång hängbro leder. 2,378
innev. (1872).

Beaulieu [båliö], Jean Pierre, baron de,
österrikisk general, f. i Namur 1725, ingick 1743
i österrikisk krigstjenst och utmärkte sig vid
flere tillfällen under sjuåriga kriget. Såsom
71-årig gubbe fick han 1796 öfverbefälet öfver
den italienska armén mot Bonaparte, men opererade
mycket olyckligt och nedlade, efter träffningen
vid Lodi och förlusten af Lombardiet, kommandot,
som öfvertogs af Wurmser. B. dog 1819.

Beaumanoir [båmanoär], Jean de, riddare från
Bretagne, en värdig vapenbroder till Bertrand
du Guesclin. Han blef namnkunnig i synnerhet
genom sitt försvar af staden Josselin 1351,
då han jämte 29 fransmän utkämpade en strid mot
30 engelsmän (de trettios kamp).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>