Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Choroti — man pekar på örsnibbarna. I dessa bära
choroti som nämnt träklossar.
Vit man — man formar en hatt och ett skägg med
händerna.
Dansa — man för armarna i kors framför nedre delen
av magen.
Död — man vänder hastigt upp flata handen.
Kvinna — man pekar på brösten ställande alla fingrarna
mot bröstet (bild 69 h).
Missionär — man gör en tonsur med handen på huvudet.
Mor — man klappar sig på bröstet och gör därtill
samma rörelse, som när man skall teckna kvinna.
Caraguatá — man vrider den ena handen över den andra
(bild 69 i).
Algarobo — man lägger handen mot munnen och suger.
Kniv — man för händerna framåt (bild 69 j) och
sticker åt bältet.
Tunpa (stora ande) — man håller armarna i sidorna
och darrar.
Vacker flicka — man gör tecken för kvinna och för
vacker.
Själ, ande (aña) — man gapar och gör en spottande
rörelse framåt.
Om jag undantager quichuaindianerna på Calileguaberget,
hos vilka vi blott gjort ett flyktigt besök, ha vi i denna
bok lärt känna tvenne indiankulturer, en mera ursprunglig
hos choroti och ashluslay, en mera utvecklad hos chiriguano
och chané. Till de förra höra också mataco och toba, vilka
här blivit omtalade mest i förbigående. Där dessa tvenne
indiankulturer mötas, där ha vi en blandning av bägge, ett
kontaktfolk. Så anser jag, att vi böra uppfatta tapiete. De
äro de av chacostammarna, som bott närmast chiriguano och
som därför rönt mest inflytande från dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
