- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
189

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvandlades till en råtta (angúya). Hon stannade kvar
hela dagen sittande på stammen av en algarobo. När det
blev mörkt, kommo åter människorna och där blev åter stort
dryckeslag. På morgonen sade de döda: »chéahata
húirasécuera (jag går som trädstam), chéahata augúyara (jag går
som råtta), chéahata kárakárara (jag går som gam),
chéahata águarára (jag går som räv), chéahata ándirára» (jag
går som läderlapp) o. s. v. Hon återvände hem. Hennes
man sade, att han skulle komma för att hämta henne. Efter
tre dagar var hon död. Hon hade följt sin man till
Aguararenta.

Chiriguanohövdingen Maringay berättade mig om en man,
som somnat vid vägen. På natten kom hans döda hustru
till honom och han sov med henne. När han vaknade, var
hon försvunnen. Vad han i sömnen upplevat, tänkte han
sig, såsom något verkligen passerat.

Hos chané och chiriguano är tron på livet efter detta
liksom hos andra indianer grundad på drömmar. De träffa
i drömmen en död, de besöka i drömmen dödsriket. Det
är likväl oriktigt att säga, att indianen tror på ett liv efter
detta. Han vet att ett sådant finnes, ty levande ha sett de
döda, ha älskat med dem, ha druckit majsöl med dem, ha
sett dem förvandlas till rävar, råttor, trädstammar o. d.

Gudasagor och djursagor.

»De döda äro aña», sade Batirayu. Bland dessa finnas
flera, som äro Tunpa (vilket bäst översätttes med stora),
som besitta övermänskliga krafter.

Störst bland Añatunpa är Yamándutunpa. Andra av de
stora äro Mariutunpa och Tipaytunpa. Chiquéritunpa, som
uppträder i ett par av de här återgivna sagorna, är den,
som åstadkommer åskan. Chicundápa tjuter om nätterna,
när det skall bli krig. Dessa Añatunpas gripa in i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free