- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
168

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommer att inkräktas av de vita. I Ivu finnes en
chiriguanohövding, som även är medicinman. Det är det enda
exempel, som jag här känner på teokrati.

Hövdingefamiljerna bilda bland chiriguano och chané ett
slags aristokrati. Flera gånger har jag hört indianer skryta
över sina fina släktförbindelser. En chiriguano, vilken en
längre tid åtföljde mig som tolk, var ytterst angelägen att
pränta i mig, att han var släkt med de mest omtalade
överhövdingarna.

Liksom författaren till denna bok brukar presenteras som
son till Adolf Nordenskiöld, så brukade indianerna på
liknande sätt föreställa sina »store mäns» söner.

Till och med litet fusk i anträdet har jag en gång
kommit på. Det var en chané, som påstod sig härstamma
direkt från den store Hinu Parava, vilket icke lär ha varit
sant.

Vill man finna vackra saker från gamla tider hos dessa
indianer, skall man främst söka hos hövdingefamiljerna.
De bevara de gamla klenoderna.

Allt mer och mer börja de vita myndigheterna att
utnämna hövdingar. Man kan sålunda i en trakt finna en
hövding, som stödes av de vita och en legitim.

Hövdingarna ha stor makt och bli alltid, vad jag sett,
åtlydda, detta i motsats till förhållandena hos choroti och
ashluslay. De äga jorden (åtminstone i vissa trakter), men
icke för egen räkning, utan åt stammen. Behöver man
bärare i en chané- eller chiriguanoby, får man dem av
hövdingarna och man ser ej indianerna vägra att utföra, vad
hövdingen befaller.

På samma gång som hövdingen har stort inflytande,
arbetar han på samma sätt som de övriga indianerna. Vocapoy
t. ex. släpade själv hem den tunga veden till majsölskoket
och hans hustru fick koka och sopa som de andra
kvinnorna. Tack vare exemplet från de vita ha dock numera några
av de mest civiliserade och rika indianerna såsom Taco
tjänare ur sin egen stam, men detta är ej ursprungligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free