Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII.
UR CHANÉ- OCH CHIRIGUANOINDIANERNAS
LIV (forts.)
Från moderlivet till graven.
Strängt arbeta chané- och chiriguanokvinnorna även
under havandeskapet, ända tills de skola föda. I Vocapoys
by var en havande kvinna, vilken jag skänkte en duva, som
jag skjutit. Vocapoy upplyste mig då helt upprörd, att en
havande kvinna ej får äta duva. När chané- eller
chiriguanobarnet kommer till världen, förorsakar det bestämt
icke mycken smärta åt sin mor. Dessa kvinnor äro friska
och föda lätt såsom alla indiankvinnor, som föra ett sunt
levnadssätt och som aldrig burit åtsittande kläder. De ligga
ej heller i barnsäng, det får ungens pappa göra i stället.
Återigen möta vi detta egendomliga bruk, »couvade», som
är bekant från så många indianstammar. Flera dagar skall
mannen ligga och hålla diet. Hos chané vid Rio Parapiti
får han de första dagarna blott äta kokt majs och
mjölvälling samt sedan även sötpotatis. I flera dagar får han
ej äta kött. Äter han t. ex. kött av get, så skall han dö
bräkande som en sådan. Chiriguanoindianen Taco berättade
mig, att han fått sin stora mage, därför att han ej iakttagit
detta viktiga bruk. »Fem dagar borde jag ha legat och
hållit diet», sade han.
Bruket av couvade har, som bekant, en mycket stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/neindian/0150.html
