Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gubben var konservativ, höll styvt på gamla seder och ansåg
att indianerna, samtidigt som de levde på god fot med de
vita, borde bevara sina gamla seder och bruk oförändrade.
Hans by var utomordentligt intressant och synnerligen rik
på gamla, vackra saker. Den keramik, man där såg, hörde till
det allra bästa, jag sett hos dessa indianer (bild 50).
Från Maringay återvände jag över S:a Rosa
missionsstation till Ivu. Den förstnämnda har ett underbart läge.
Liksom en gammal borg är den byggd på en trång kulle.
Nedanför denna ligga långa rader av de gråbruna
chiriguanohyddorna, omgivna av låg skog med mimosacéer, kaktéer, små
algarobos och andra finbladiga träd. Denna skog är sällan
så tät, att man ej lätt kan komma fram utan skogskniven.
När jag var i S:a Rosa, var det torrtid och allt förbränt.
Regnet trollar säkert även här fram grönska ur den torra
marken. Det händer dock, att regnet uteblir så länge, att
indianerna ej få någon majs och det betyder — hunger.
Från S:a Rosa ser man vida ut över bergen och Boyuovis
stora slätt, över det land som varit chiriguano fosterland,
där de vid Curuyuqui kämpat sin sista strid mot de kristna,
som anse sig ha rätt att bestjäla alla svagare folk.
Efter exkursionen till Maringay lämnade jag chiriguano
och chané land och gjorde mitt andra besök hos choroti och
ashluslay, en färd, som jag redan har skildrat.
Det område, som chiriguano- och chanéindianerna bebo,
är verkligen vidsträckt. Det har en växlande natur allt ifrån
yppiga urskogar till ytterligt vattenfattiga, vegetationsarma
dalar och slätter. Delvis är det ganska bergigt, men
chiriguano och chané äro inga bergsfolk. De hålla sig nere i
dalarna och klättra ej upp på toppar och högslätter såsom
quichuaindianerna.
Djurlivet i dessa trakter är fattigt, mycket fattigt skulle
man kunna säga. Ett jägarfolk skulle aldrig kunna bo där.
En eller annan råbock, något vildsvin, några få strutsar är
allt man ser av storvilt. Fågellivet är även fattigt. Sjöarna
äro ytterst få och ej större än att vi i Europa skulle kalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
