Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha sina mellanhavanden uppgjorda, så upphör kriget. Min
tolk Manuel Flores, om vilken jag talat i det föregående,
har på detta sätt ordnat blodskuldsutbetalningarna mellan
mataco och choroti 1908, varefter de levde i fred, om också
i en beväpnad fred. Sina fångna barn sökte ashluslay mitt
under kriget återköpa av toba mot hästar. Några
mataco-guisnay, som levde blandade med toba och syntes iakttaga
en egendomlig neutral ställning, tjänade som mellanhand.
En del krig i Chaco äro säkert även utrotningskrig, som
icke upphöra förrän den ena stammen blir underkuvad eller
utvandrar. Ett sådant krig är säkert det mellan tapiete
(yanaygua) och tsirakuaindianerna, om vilket jag får
tillfälle att tala i slutet av denna bok.
Tack vare krigen förändras mycket stammarnas
utbredningsområden. På så sätt kan man förklara, huru Campos[1]
1883 funnit stammarna boende alldeles olika mot vad de
bodde 1908 och 1909. Kommer kriget mellan toba och
ashluslay att fortsätta, är det troligt, att de förra stänga
fullständigt bort de senare från floden. Det är även högst
viktigt för toba att erövra den bolivianska sidan av Rio
Pilcomayo, då argentinarne allt mer och mer söka att tvinga
dem till underkastelse.
En strid om floden och fisket har nog i alla tider
försiggått här. De starkare stammarna ha bemäktigat sig
matkällan Rio Pilcomayo och trängt de svagare inåt norra
Chaco, trakter, vilka ännu äro outforskade och där vi
troligen skulle kunna finna rester av stammar, som ännu ej äro
bekanta ens till namnet.
| Handel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
