Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På förekommen anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ju vanan inne. Andra författare hade bråkat förr.
Författarförbundet hade bråkat. Ämbetsmännen visste hur
man skulle tas med sådana som sade emot, som trodde
de visste något om sina arbeten.
Barndom var litteraturvetenskap, författarbiografi,
svensk. Skriftställning däremot var skönlitteratur.
Punkt slut.
Misstag är det inte. Nog är det ond vilja och
knappast omedveten sådan; så dumma är ämbetsmännen
inte att de inte kan läsa text. Men de ställer till det
så att läsarna får det lite svårare att hitta mina böcker
i hyllorna. Vad skulle man annars ha ämbetsmän
till?
Jag tänker på detta i Piteå när en bibliotekarie ger
mig en kopia på Bibliotekstjänsts förhandsanmälan av
höstens berättelse: Tolv på det trettonde.
Att Bibliotekstjänst inte tycker om mitt språk och
rättar min titel till den mer svensklärartillvända: Tolv
år på det trettonde, förvånar mig inte. Naturligtvis är
också den volymen klassad som litteraturvetenskap,
författarbiografi, svensk. Gcz.
Den ämbetsman, Lennart Enge på Bibliotekstjänst,
som klassat boken hade gjort det utan att ens invänta
beslutet från Kungliga Bibliotekets ämbetsmän.
Jag borde inse, menar Enge, att när den ansvariga
myndigheten en gång tagit ett beslut som det vilket
ämbetsmännen i tjänsten tagit om Barndom då gällde
det beslutet för mina ord i all framtid oavsett vad jag
och andra sade och skrev.
Jag hade ju helt lönlöst redan protesterat den
gången. Hade jag glömt det? Varför envisades jag? Jag borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
