- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
21

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunde hålla ett öga på henne.

– Mer kan han inte, sade Akbar och skrattade. Sedan
pekade han på chokidaren. Denne var enögd.

Den anständiga klädseln är förnuftig och den
nedfällda blicken ett kulturellt beteende; men inte ett
förtryck. I vår kultur får den närsynte lära sig att inte
fixera folk. Lära sig så grundligt att han/hon inte ens
inser att det är ett inlärt beteende. Nå, mild och
fördragsam är Eva lika litet som de viljestarka flickorna
Adil. Akbar är död förresten. Det sade man mig för
något år sedan. Alla tre bröderna Adil är döda.

När Eva är på Sri Lanka far Anders hjälp med
barnen av Maj och av hans mor. Han och barnen skall ner
till Eva på Sri Lanka om en månad. Barnen tycker om
att vara där. Nej, tolv är hon inte. Sortera åt mig och
mäta ljus åt Gun kommer hon inte att ha tid med. Men
hon är kanske sitt elvaårsförverkligande. Det tänker jag
när jag tittar på henne där hon sitter vid köksbordet
bredvid mig. Säger sådant högt gör jag inte. Vi talar
inte så privat i familjen.

När jag druckit ur kaffet reser jag mig och går ut med
hunden upp i skogen. En skog har jag sett växa och
huggas ned och växa upp på nytt. Längre bort har jag
sett skogen skövlas maskinellt. Där fanns svampmarker.
Men de är borta som kärret är borta. Florry springer
den vanda vägen. Då och då kommer hon tillbaka till
mig och stöter nosen i min hand. Riktigt dålig kan den
inte vara som älskas av sin hund. Och av sina sex
katter.

Janken, min son, skulle komma med hustru och barn
om någon timme. De skulle göra tårtor. Min sonson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free