Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på. ett underverk. Men det hjelpte ej. Underverket uteblef, ljusen
släcktes, ropen tystnade och jag skyndade ut för att få frisk luft i
det bländande månskenet. Hvar skulle nu alla dessa tusentals
men-niskor hvila? Det fans i hela staden ej en trappa, ej en stenbro, ej
en afsats, som icke hyste en grupp, bildande den egendomligaste tafla,
och piazzan var kransad af hvita och brokiga gestalter, som i det
klara månljuset gjorde en makalös effekt. Jag klef sjelf öfver skaror
af sofvande ungmör och barn, då jag i mörkret skulle trefva mig
upp till min bostad.
Den följande dagens lustiga marknadsvimmel bildade cn lifiig
motsats mot den föregående aftonens mera högtidliga uppträden. Här
egde man nu ett ypperligt tillfälle att studera egendomliga typer,
karakteristiska drägter, vackra hufvud och lifliga rörelser. Men hvem
skall kunna uppräkna alla dessa olika gestalter och deras skilda
födelseorter? Det skulle knapt lyckas, äfven om man anropade
sånggudinnan om hjelp liksom Yirgilius, när han i sin hjeltedikt mönstrar
de skaror, som samlades under iEneas och Turnus på romerska
Campagnans oerhörda stridsfält. Det var stamfäderna till dessa
brun-halsade, mörkskäggigc, svartögde gubbar i spetsiga hattar och
’sandaler af oxhud, och dc se just ut, som om de aktade ett lif ej
mera värdt än ett fikon. Typen har visst icke mycket förändrats
sedan den tiden, och om så är, måste redan då flickorna från
Civitella hafva öfverraskat dc trojanska fiyktingarne med sina vilda
ögonkast och sina vackra drag, samt ynglingarne från Frosinono
giilt som mönster för käck hållning och morsk uppsyn, äfven om
icke, såsom nu, den låga, storskyggiga hatten på ena örat och den
karmosinröda tröjan öfver venstra skuldran bidragit att höja den
egendomliga gestaltens hela utseende. Alla, karlar och qvinnor,
hade en blomma i hatten eller håret, dock icke någon af naturens
blyga döttrar, utan cn prunkande, af papper och glitter förfärdigad
ros, som utgör en vigtig marknadsartikel på alla dessa foster. För
öfrigt hade amuletter, madonnabilder och tamburiner en strykande
afgång; på samma sätt hattar, af livilka stundom tro till fyra bctäcktc
samma svartlockiga hufvud. Ilvarjo porthvalf i staden var förvandladt
till en vinförsäljning, der det gick obcskrilligt lustigt till. Vinet llöt
i strömmar, och samtalen liknade do vildaste skrän, men ingen var
öfverlastad, och ingen ofredade den andre. Det var en jemlikhct af
det gladaste slag. Herrar ocli bönder, konstnärer och tiggare, gum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
