- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
130

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

presteu, som godmodigt sväljde de gröfsta godbitar och endast
små-slugt klippte med ögonen åt mig, då jag cj kimde afhålla mig från
att le åt det egendomliga samtalet.

Men i en hast afbrötos alla stridigheter af en stormby med åska
och regn, och man förenade sina krafter för att, så vidt möjligt var,
utestänga den syndaflod, hvilken genom alla öppningar i taket och
från båda sidor störtade öfver ’»noi poverctti» (oss olycklige). Nu
blef det ett väsen, som till och med öfverröstade tordönct, och ett
skratt, så att man ej ens hann se blixtarne. Vagnen höll på att
flyta bort, men vi befunno oss efter omständigheterna väl, sedan vi
alla krupit ihop i midten af åkdonet, täckt sidoöppningarna med
paraplyn, och, då detta ej förslog åt vindsidan, stoppat igen det
ännu återstående hålet med prestens bredskyggiga hatt. Denna
hjeltemodiga manöver utfördes under stormande jubel af
skomakar-frun, som höll på att kikna af skratt, medan hennes söndagsutstyrsel
alldeles förstördes af vatten. Så sutto vi i två timmar, till dess vi
slutligen befunno oss halfvägs till målet vid Locanda della Colonna,
der vi med glädje sträckte ut våra förvridna och genom våta
ledamöter.

Medan vi i locandans nedrökta och stenlagda kök stärkte oss
med en god måltid och Colonnas ypperliga vin, sopades himmelen
småningom klar, och snart sken solen vänligt på den i ny grönska
klädda Campagnan och de af dimmor halft omhöljda bergtopparne.
Inom sällskapet, som nu åter befann sig på väg, var sinnesstämningen
så hög, att hofnnistaren började bli qvick och presten högtidligen
anklagades att trampa frun på fotterna, hvilkct hade till följd, att
hon så småningom retirerade med sina behag öfver min arma person,
så att jag suckade under den opåräknade bördan. I den herrligt
belägna staden Cavi blef glädjen nästan dithyrambisk, då skomakaren
bjöd hela sällskapet på vin, hvadan vi genom den herrliga
bergstrakten, i skenet af den nedgående solen, nalkades Gcnazzano i det
upprymdaste tillstånd.

Ju närmare vi kommo staden, desto mera lifvades vägen af dc
mest pittoreska grupper. Do vallfärdando från hvarje liten stad i
bergen, upp ifrån norden och ända ned till den forna napolitanska
gränsen, tåga nämligen denna afton till Genazzano i samlade skaror,
hvilka stundom stiga till mer iin hundra personer. Dessa sutto nu
lägrade i det friska gräset och gjorde toilett, innan dc tågade in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:16:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ncritalien/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free