Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aepyornis-ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att lära mig hur föga förlåtande och hur gemen denna
utdöda fågel kunde vara. Elakheten själf!
»Det lönar sig inte att berätta för er alla de små
påhitt jag hade för att få den fågeln god igen. Jag
kan det helt enkelt inte. Min kind glöder af blygsel
till och med ännu, när jag tänker på de stukningar
och stötar jag fick från denna infernaliska varelse. Jag
försökte våld. Jag kastade korallstycken på honom
från ett säkert afstånd, men han endast sväljde dem.
Jag slungade min öppna knif på honom, och var nära
att förlora den, fastän den var för stor att bli sväljd.
Jag försökte att hungra ut honom och upphörde fiska
åt honom, men han tog sig till att picka utefter kusten
vid lågt vatten efter maskar och hjälpte sig fram med
det. Halfva min tid var jag till hakan ner i lagunen,
och andra hälften uppe i palmträden. Ett bland dem
var knappast tillräckligt högt och när han fick tag i
mig, då jag klättrat upp dit, så hade han en riktig
festhögtid med mina vador. Det blef odrägligt. Jag
vet inte om ni någonsin försökt att sofva uppe i ett
palmträd. Jag fick de ohyggligaste nattmaror af det.
Och så tänk på vanäran! Här gick ett utdödt djur
spatserande omkring på min ö, liksom en härtig i
dåligt lynne, och jag hade inte tillåtelse att hvila min
fotsula på dess mark. Jag brukade att gråta af
trötthet och förargelse. Jag sade honom rent ut, att jag
inte tänkte låta jaga mig omkring en öde ö af någon
fördömd anakronism. Jag sade honom, att han kunde
gå ock skaffa sig en sjöfarande från sitt eget tidehvarf.
Men han endast knäppte med sin näbb åt mig. Stora,
vämjeliga fågel — endast ben och hals!
»Jag har ingen lust att berätta hur länge det höll
på så där. Jag skulle ha dödat honom förr, om jag
vetat huru. Men slutligen hittade jag på ett sätt att
bli af med honom. Det är ett sydamerikanskt knep.
Jag förenade alla mina fisklinor tillsammans med
stänglar af sjötång och gjorde ett starkt rep, kanske tolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
