Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödemarksbälte. Dessa lågo också centralt, i det
de voro genomgångsländer mellan de båda
kulturhaven, Medelhavet och Indiska oceanen.
Denna egenskap av genomgångsled var mest
utpräglad hos Eufrat—Tigrisslätten, därför blev
maktens medelpunkt här.
Men utvidgningen från detta första
maktcentrum kunde inte försiggå likformigt. I öster låg
en ödemarksgräns som hindrande mur, i väster
öppnade sig de yppersta kulturkanaler. Så måste
jämviktsläget rubbas.
Rom blev den nya härden. Medelhavsländerna
utgjorde den nya ”ekumenen”. Den antika
världsbilden var vacker i sin avrundning. Ett
inre hav med en krans av länder omkring sig
och därutanför okeanos. Kanske fanns det andra
världar ute i oceanen, en antipodernas
”eku-mene” t. ex., men dessa hade i alla händelser
inte något intresse för oss; de voro isolerade,
och det var omöjligt för oss att nå dem.
Men man misstog sig. Så alldeles isolerade
äro icke de världarna, som verkligen finnas.
Medelhavet var inte världens hjärta. Det fanns
ett därutanför, och det pockade allt enträgnare
på, tills murarna föllo. Tyngdpunkten hade åter
bort förflytta sig.
Olyckan var bara, att den klara bilden blev
suddig, horisonten rentav krympte hop något.
Man tappade det fasta greppet, vägarna för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
