Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blandade till en tredje kopp och knuffade bort honom
som förut.
»Jag har ju sagt till dig att vänta tills jag har
slutat», brummade Matt. »Ur vägen!»
Jim höll sin skälvande kropp uppe genom att
haka sig fast vid vattenledningen, medan han
kastade längtansfulla blickar på den gulaktiga vätska
som betydde liv. Endast viljekraften hjälpte
honom att stå upprätt och hålla sig fast vid vaslden.
Annars skulle han ha vikt sig dubbel och ramlat
till golvet. Matt drack ur den tredje koppen och
lyckades med svårighet komma fram till en stol
och slå sig1 ned. Hans första krampanfall höll på
att gå över. De spasmodiska ryckningarna dogo
bort. Han tillskrev senapen och vattnet denna goda
verkan. Han var i alla händelser räddad. Han
torkade bort svetten ur ansiktet, och då plågorna släppte
ville han tillfredsställa sin nyfikenhet. Han tittade
på kamraten.
Krampen hade ryckt senapsburken ur Jims
händer så att innehållet spilldes ut på golvet. Han
lutade sig ner för att sopa upp senap i koppen,
men nästa krampanfall vek honom dubbel på
golvet. Matt smålog.
»Gå på du», uppmuntrade han. »Det är rätta
boten. Det har hjälpt mig.»
Jim hörde honom och vände mot honom ett
förvridet ansikte med lidande och bönfallande uttryck.
Nu kom anfall på anfall, och han låg där i
kon-vulsioner och rullade av och an på golvet så att
hans ansikte och hår blev gult av senap.
Matt skrattade hest vid denna syn, men skrattet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
