Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om språkljudens förmåga att motsvara vissa stämningar. Utkast till en högsvensk ljudsymbolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att det ligger något mera än blott hugskott i en sådan
språkljudens symbolik, så snart denna fattas under en mera
allmän form och ej undanryckes sitt naturliga fäste å ena
sidan i de naturliga stämningsljuden – hvad vokalerna angår
– å den andra i de vissa stämningar framkallande naturljud,
med hvilka de särskilda arterna af konsonanter på grund
af sitt bildningssätt ega frändskapstycke, är väl obestridligt.
Då emellertid dessa definitioner äro så speciela, särskildt
hvad konsonanterna angår, att de endast inom ett
jämförelsevis inskränkt område torde kunna tillämpas, så måste vi
nöja oss med att operera med mera allmänna bestämningar.
För detta ändamål sammanfatta vi först och främst
konsonanterna i vissa större grupper och under benämningar, som
uttrycka på en gång deras allmänna stämningsfärg och deras
fonetiska karakter, nämligen kraftiga och veka. klanglösa och
klingande, på det sätt, som här nedan (s. 266) närmare
förmäles. Hvad åter vokalerna angår, så hafva visserligen de
ofvan anförda definitionerna en större räckvidd, ehuru vi äfven
på detta område nödgas ur både begreppsenlighetens och
bekvämlighetens synpunkt att taga vår tillflykt till
gruppindelningen eller att beteckna vokalernas stämningsfärg med
de mera abstrakta benämningarna mörk, ljus, halfmörk eller
mellanljus o. s. v. utan att dock frånsäga oss rättigheten
att använda cle mera speciela bestämningarna harmonisk,
intensivt liflig, dyster o. s. v.
Men för att denna symbolik måtte framträda i sitt rätta
ljus samt å andra sidan ej löpa fara att urarta till en
ovetenskaplig fantasilek, är det nödvändigt att fasthålla några
viktiga satser:
1:o) att ljudens verkliga skaplynne först framkommer
i språkljudsförbindelsen, i språkljudsackordet eller ordet;
2:o) att språkljuden i dylika förbindelser kunna
väsentligen modifiera hvarandras stämningsfärg, hvilket i synnerhet
gäller om konsonanterna i deras förhållande till vokalerna,
så att äfven stämningsfärgen hos betonad vokal, t. ex. a
med s till utljud, stundom kan synas nära att förlora sin
karakter;
3:o) att dylika språkljudsförbindelser ej kunna lägga i
dagen sin uttrycksfullhet i alla slags ord utan endast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
