Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Behovet av ett stort uppslagsverk - 3.3 Behovet hos olika avnämargrupper - 3.3.3 Utbildningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28 Behovet av ett stort uppslagsverk SOU 1980: 26
I skolan finns närmare 1,4 milj elever, varav ca 1 miljon i grundsko-
lan, drygt 200 000 i gymnasieskolan och ca 170 000 inom den kommu-
nala vuxenutbildningen. Antalet anställda är drygt 100000 räknat i
årsverken.
Skolorna har i allmänhet särskilda skolbibliotek eller bokrum där
huvuddelen av bokbeståndet är uppställt. Därutöver finns det ofta
böcker i klassrum, ämnesrum/institutioner, bokförråd och lärarrum.
Vid en del skolor är biblioteket integrerat med det lokala folkbibliote-
ket resp en avdelning av detta.
År 1978 beräknades bokbeståndet i skolbiblioteken uppgå till 28
milj volymer. Antalet hemlån var 18,5 miljoner. Medlen för bokinköp
- exkl läromedel -
skiljer sig kraftigt mellan olika skolor. Enligt en
enkät till grundskolorna i 13 kommuner varierade anslaget till skolbib-
lioteket mellan 5 och 40 kr per elev, med ett genomsnitt på 20 kr (Skola
och folkbibliotek i samverkan, Rapport från kulturrådet 1978: 2). För
gymnasieskolorna torde anslaget i regel vara högre.
Ett stort uppslagsverk fyller olika funktioner i skolarbetet. Det be-
hövs som referensverk på samma sätt som i folkbibliotekens referens-
arbete. Det som ovan sagts om folkbibliotekens behov av ett sådant
verk gäller därför också i viss utsträckning skolan.
Ett stort uppslagsverk kan också användas som ett aktivt instrument
i skolarbetet, t ex som hjälpmedel vid olika typer av projektarbeten
och även som ett kompletterande läromedel. Detta behov är dock svårt
att kartlägga. Det beror på vilket arbetssätt som tillämpas och på vilka
läromedel som används. I dessa avseenden ges utrymme för stora lo-
kala variationer. Det finns dock vissa inslag i skolpolitiken som pekar
på ett ökat behov av uppslagsverk.
I den nya läroplanen för grundskolan rekommenderas sålunda att
ett undersökande och experimentellt arbetssätt ges större utrymme.
Eleverna ska bl a tränas i att formulera problem, själva söka relevant
information samt kritiskt granska och värdera den. Samtidigt efter-
strävas en individualisering så att varje elev - inom ramen för sam-
manhållna klasser —- kan få undervisning och stöd i enlighet med sina
behov. Detta kan innebära att olika elever får olika lång tid att lära in
ett visst avsnitt. Det kan också vara fråga om en individualisering av
kunskapsstoffet. Dessutom ges större möjligheter för lärare och elever
att välja och gruppera kunskapsstoffet. Detta kan ske genom temastu-
dier och projektarbeten som bl a syftar till fördjupning inom begrän-
sade områden samt genom samlad undervisning över ärnnesgränserna.
I enlighet med denna inriktning av skolarbetet ges läromedelsbe-
greppet en vidare innebörd. Läromedlen kommer inte bara att omfatta
material som produceras direkt för skolbruk utan även sådant material
som används i samhället i övrigt och som tex finns representerat i
skolbiblioteken.
Ett stort allmänt uppslagsverk har flera fördelar som gör det an-
vändbart i detta sammanhang, i första hand givetvis i gymnasieskolan
och på högstadiet. Det är omfattande och täcker i princip alla kun-
skapsområden. Det kan därför användas för såväl fördjupningsstudier
inom olika områden som studier över ämnesgränserna. Det kan också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
