Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Behovet av ett stort uppslagsverk - 3.3 Behovet hos olika avnämargrupper - 3.3.1 Inledning - 3.3.2 Folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26 Behovet av ett stort uppslagsverk SOU 1980: 26
hämta bakgrundsinformation som de behöver. Liknande behov finns
naturligtvis även inom många andra yrken.
Vi har valt att belysa behovet av ett stort uppslagsverk genom att
närmare studera sektorer där användningen av uppslagsverk är särskilt
betydelsefull. Vi har i det syftet genomfört intervjuer med företrädare
för bibliotek, skolar och massmedier. Särskilt bibliotekarier som arbe-
tar med referensarbete har stor kunskap och erfarenhet av hur upp-
slagsverk används och vilka behov som finns.
3.3.2 Folkbiblioteken
Varje kommun har ett eget folkbibliotekssystem, i regel med huvud-
bibliotek och ett antal filialer. Det finns i dag 279 folkbibliotek i lan-
det. Totala antalet utlåningsställen är drygt 2000. År 1978 uppgick
folkbibliotekens bokbestånd till ca 35 miljoner volymer. Antalet hem-
lån var 77 miljoner. Kostnaderna för inköp av böcker och andra me-
dier uppgick till 126 milj kr, vilket gör 15 kr i genomsnitt per invånare.
Referensarbete betecknar all form av informationsservice som bib-
lioteken ger: litteratursökning, hjälp med frågor av alla slag, vägled-
ning och rådgivning vid val av litteratur, orientering om bibliotekens
hjälpmedel och böckernas uppställning rn m.
Referenslitteraturen utgörs huvudsakligen av uppslagsböcker, bib-
liografier och praktiska handböcker. Till referensmaterialet hör också
tex kartor och bilder och litteratur utanför referensavdelningen som
tidskrifter och standardverk i olika ämnen liksom även kataloger och
vissa typer av officiellt tryck. 1 referensarbetet används naturligtvis
också bibliotekens kortkataloger. Maskinell sökning i databaser, som
redan har stor omfattning i de vetenskapliga biblioteken, kan under
1980-talet förutses bli av betydelse även i folkbiblioteken.
Det är svårt att mäta referensarbetets omfattning. Antalet av besö-
karna framställda frågor ger inget gott mått på hur mycket arbete som
har lagts ned. Några kontinuerliga undersökningar görs inte heller. 1
anslagsframställningar och andra kontakter med myndigheter är det
antalet boklån som räknas.
Enligt en undersökning av 1970 års rationaliseringsutredning vid
folkbiblioteken krävde bibliotekens upplysningsarbete år 1971 ca en
fjärdedel av bibliotekariernas samlade arbetstid. Man konstaterade
också att denna verksamhet hade ökat högst betydligt i omfattning un-
der en tioårsperiod och att antalet komplicerade frågor ökat. Det finns
anledning att anta, att bibliotekens informationsfunktion har ökat i
betydelse under 1970-talet i takt med den ökade satsningen på infor-
mationsförmedling på lokal nivå.
Samstämmiga uppgifter från bibliotek som vi kontaktat visar att all-
männa uppslagsverk spelar en stor roll i referensarbetet. Det styrks av
undersökningar från danska bibliotek som visar att mer än hälften av
allmänhetens frågor kan besvaras med hjälp av sådana verk (Axel An-
dersen, Håndbøgernes hvor-står-det, sid 17, Köpenhamn 1969). 1 de
flesta fall börjar man söka svaren i ett allmänt uppslagsverk. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
