Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lyriken
- VII. Gustaf Lorents Sommelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
Det ligger en djup sanning i den paradox, som en
fransk lyriker, Charles Baudelaire, någonstädes framkastar,
att människan kan lefva utan föda i tre dagar, men utan
poesi icke en minut. Ty det år människans önskningar
och förhoppningar, hennes religiösa föreställningar såväl
som alla de andra gyckelbilder, hvilka hon ständigt hvirflar
upp ikring sig, och i hvilka hon insveper sig som i en
molnstod, hvilka göra det möjligt för henne att uthärda
lifvet. Får hon däremot se det i dess nakenhet,
upptäcker hon, huru litet hon själf betyder, äfven om hennes
insats i mänsklighetens arfvedel är stor i jämförelse med
hennes medmänniskors, så gripes hon af förtviflan. Därför
är poesien, fattad såsom inbegreppet af alla hennes drömmar,
alltid nödvändigare för mänskligheten än till och med brödet.
Det finnes emellertid perioder, hvilka tyckas lefva under
ett särskildt högtryck af drömmar, och en sådan period är
just den, med hvilken vi här sysselsätta oss. Jag har sagt,
att det år karaktäristiskt för densamma, att den långsamt
gick från romantik till realism. Frågar man, hvilket af dessa
båda element, som starkast gjorde sig gällande, kan svaret
icke vara tvifvelaktigt. Denna tids människor uppburos och
drefvos framåt af vilda, stolta drömmar.
Det ligger icke något underligt i denna omständighet.
Ty den tid, i hvilken de lefde, och den, som gått närmast
förut, var ju ett stort och mäktigt äfventyr. Hela världen,
hela samhället förändrades synbart inför denna
generations ögon. Revolutionen hade vändt upp och ned på
samhällsordningen: napoleonskrigen voro en stor Iliad,
drömmen af en man, som likt Alexander ville utsträcka sitt
väldes gränser till den Indiska oceanen. Och hvilka öden
genomlefde icke de, som kämpade vid hans sida! Det
kunde hända, att de böljade som simpla soldater för att
några år senare såsom generaler, marskalkar, konungar styra
och befalla öfver folk och härskaror. Och dessa
omhvälf-ningar slutade aldrig. Ståndigt utbröto nya revolutioner.
Än på en punkt, än på en annan af jordens yta försiggick
något märkvärdigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0249.html
