Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora: samma humanitära uppfattning af religionen och
motvilja för askesen (se Den gamle trädgårdsmästarens bref), samma
sträfvan efter objektivitet och plastik i konsten. Äfven hans
senare lyrik är knappast fullt förklarlig utan ett bestämdt
inflytande från Goethe.
De serviska folksångerna, med hvilka han år 1827 gjort
bekantskap i en tysk öfversättning, träffade honom därför
icke oförberedd. Här fanns förenadt det enkelt folkliga och
naiva och den antikt plastiska framställningen, med hvilka
han redan var förtrogen hos de tyska skalderna. De serviska
folksångerna grepo honom ögonblickligen, och bekantskapen
med dem betecknar också själfva genombrottet i hans diktning.
Utom dessa författare är det framförallt Walter Scotts
romaner, som utöfvat ett afgörande inflytande på hela hans
diktning. Det var af Walter Scott som Runeberg lärde sig
att gifva lokalfärg åt sina skildringar. Det var också något
annat, som han inhämtade hos den skotske barden, hvilken
kompletterar Herders inflytande på honom. Det var
åter-gifvandet af det folkliga och nationella.
Utan tvifvel har man i patriotiskt syfte ofta öfverdrifvit
den kärlek, som rådde mellan Finland och Sverige. De
historiska händelserna tala emellertid stundom ett annat
språk. Anjalaförbundet t. ex. vittnade icke om någon djupare
känsla för broderlandet.
Skilsmässan 1809 uppväckte därför icke i egentlig mening
någon större sorg i Finland, i all synnerhet som man var
missnöjd med den usla svenska krigsledningen. Men man
var bedöfvad. Sverige hade endast förlorat en del af det
hela, men fosterlandet fanns kvar och omfattades med större
kärlek än någonsin. Restaurationsarbetet kunde också där
strax börja. Finland däremot var lösryckt från det gamla
moderlandet, och man visste icke, hvilka nya öden man
gick till mötes eller hvad man kunde vänta af segerherren.
Var man alltjämt svensk eller skulle man blifva ryss? Denna
ovisshet präglade hela Finlands förhållande under det
närmaste decenniet, som blef en tvekans och en orons tid,
hvilken gjorde sig märkbar äfven i det enskilda lifvets brist
på företagsamhet.
Emellertid stod inan alltjämt i andlig gemenskap med
det gamla moderlandet, och särskildt följde den intellektuellt
intresserade ungdomen det litterära lifvet i Sverige. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
