Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - IV. Magnus Jakob Crusenstolpe. Fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som t. ex. följande: ^Ingen period af Sveriges framfarna dagar
har i afseende på verklig politisk frihet varit bättre lottad ån
den närvarande. Häfderna skola med bifall minnas, att denna
frihet mognat under en Regering, hvars högste Ledare själf
utgått ur frihetens sköte. De skola minnas, att de för
hennes tillväxt och utbildning hafva att tacka tryckpressen, som
emanciperat sig, efter af tidningen Argus, för trenne lustrer
tillbaka, taget initiat^. Detta är rättvisa åt båda hållen.
Emellertid 1838 var ett oroligt år. Hatet mot det gamla
systemet stod på sin höjdpunkt och en så lättrörd
personlighet som Crusenstolpe skulle naturligen gifva uttryck däråt.
Med året 1838 började han utgifva Ställningar och
förhållan-den, hvilka sedan under olika former — endast med
af-brott för fängelsetiden —utkommo till Crusenstolpes död 1864.
I andra brefvet hade han redan gått så långt, att han gifvit
Anckarswärd en förtäckt vink att ännu en gång liksom 1809
anordna en tronförändring. Anckarswärd hade emellertid icke
efterkommit uppmaningen — hans manifest år 1839 innehöll
helt andra saker — och sä följde 1839 Röst ur ett svenskt
statsfångelse om ställningar och förhållanden, i hvilken
Crusenstolpe läser lagen för Anckarswärd och särskildt lexar upp
honom för hans sympatier för den norska statsförfattningen.
Ännu skarpare är Vidräkning och Reform, en af
Crusenstolpes intressantaste skrifter och därför värd att något
närmare skärskåda. Skriften sönderfaller i tre delar. I den
första vänder sig Crusenstolpe polemiskt mot Geijer, hvilken
strax förut utgifvit sin teckning af frihetstidens historia.
Geijers skildring af denna period var starkt influerad af hans
motvilja mot hans egen tids liberala rörelser. Crusenstolpe
satte den däremot af motsatta skäl högst. Crusenstolpes
kritik är visserligen ofta personligt kitslig men träffar dock
åtskilliga svaga punkter i Geijers framställning. Han vänder sig
först mot Geijers bekanta uttryck, att svenska folkets historia
är dess konungars och häfdar i stället den satsen att
aristokratien varit den egentligen lifsbärande principen i den svenska
statens utveckling.* Bak denna polemik ligger emellertid
äfven en kritik af Karl Johans inkonstitutionella styrelsesystem
af hvilken han nu uppdrager en mörk teckning.
Från denna skildring af Karl Johans regering vänder
han sig därpå till reformerna och uppställer ett förslag
• Här har man således in nuce Fryxells senare angrepp på Geijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
