Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: Liberalismens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
inledning: liberalismens uppkomst
själf lärde han sig aldrig svenska. Dessutom såsom militär,
som högste administratör i eröfrade provinser, var han van
att befalla och ensam bestämma. Så uppkom
»allena-styrandet». Det hade varit statsrådens uppgift att påvisa
för honom det mot konstitutionen stridande i detta förfarande,
men de voro uppfostrade i det gamla enväldets skola och
tillägnade sig i själfva verket aldrig andan i den nya
konstitutionen, om hvars tolkning det för öfrigt nog kunde
stridas. Snart fann man äfven andra skäl till missnöje: Karl
Johan gynnade adeln, han tillsatte godtyckligt ämbetsmän,
militärer och hofmän föredrogos på alla platser.
Som sagdt i allt detta låg icke något väsentligt nytt för
landet. Den despotism, som Karl Johan utöfvade, hade före
honom funnits i landet. Oredliga ämbetsmän, lagstridiga
regeringshandlingar, spionerier och adelns öfvervälde voro
icke införda af honom. Men det farliga låg däri, att tidens
anda var en annan. Därför iick Karl Johan skuld för
systemet, och det var mot honom och hans regering som
oppositionen uppstod.
Söker man efter ursprunget till denna opposition, så ser
man tydligt, att den går tillbaka till franska revolutionen. Det
är tidens egna ideer, som den vill förverkliga. Äfven Sverige
hade haft sina jakobiner. Det gamla adelspartiet under
Gustaf den tredje hade först framburit dessa frihetsideer.
Och det kan icke nekas, att det nya oppositionspartiet länge
bevarade samma karaktär som det gamla adelspartiet hade
haft, d. v. s. den sökte framförallt att oroa regeringen, att
föra guerillakrig med densamma, fast den af brist på klara
ideer och konsekvent handlingssätt icke synnerligen mycket
uträttade. Anckarswärd representerar ännu i mångt och mycket
denna typ under tjugo- och trettiotalet. Vid 1800 års riksdag
hade detta jakobinska tänkesätt fått ett annat utslag, då
åtskilliga framstående adelsmän afsvuro sina privilegier. Och år
1809, då den nya konstitutionen skulle antagas, ville
bondeståndet icke underskrifva, förrän den paragraf, i hvilken
riksståndens privilegier garanterades, uteslöts. Konungen
ingrep och gaf löften och bönderna fogade sig, men denna
bondeståndets hållning är det första varslet om
representationsreformen.
I allmänhet sammanhänger den svenska oppositionen
således med de idéer, som predikats under och före revolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
