»Ingenting är så märkvärdigt som att tänka på hur Gud styr. Ingenting i världen är så märkvärdigt.»
*
»Stig inte fram för din Gud med stora ord! De mäktiga på jorden äro som tröskad halm i hans lada. Hans dagsverke är att bygga solar. Han har grävt haven och rest bergen. Han har klätt jorden med örter. Han är en arbetare utan like, du skall inte mäta dig med honom. Böj dig inför honom!... Ligg djupt i stoftet inför din Herre, din Gud!... Ödmjuka dig, människosjäl, för din skapare!»
*
Den, som ingen älskar, har inte rätt att leva.
*
Vad ont kan väl drabba den, som vet, att smärta och lidande, sjukdom och nöd, bittra och förödmjukande dagar, allt kommer från Gud och kan av honom vändas i välsignelse?
*
Vad de göra väl, de, som hålla sina händer från svärdet, de, som förstå att stilla förbida, att lägga sina hjärtan till ro och låta Gud styra! Alltid far det oroliga hjärtat vill. Alltid gör ont det onda värre.
*
Vänner, människors barn, I som dansen, I som skratten! Jag ber er så hjärtligt, dansen varligt, skratten milt, ty det kan komma så mycken olycka åstad, om era tunnsulade sidenskor trampa på ömtåliga hjärtan i stället för på hårda plankor, och ert lustiga, silverklingande skratt kan jaga en själ till förtvivlan.
*
»Gud, låt min själ få komma till mognad, innan den skall skördas!»
