Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt, j a g tror inte på det. Jag säger bara: Qud nåde
den, som inte längre kan se upp till sin man.
¡Helga hade plötsligt sprungit upp. Hon öppnade
dörren på glänt och stod och lyssnade utåt trappan.
— Han är kommen, viskade hon. Pappa tar emot
honom i förstugan... De hörde bägge otydligt rösterna där
nerifrån. Han... Jag tror det bara är om platsen han
talar...
— Stäng dörren! sade Alexandra högt, befallande,
mycket retligt. Hon var alldeles blek.
— Men pappa v e t ju ingenting? vände sig Helga om.
Jag menar, han vet ju ingenting om... om...
— Vet?... Han gissar. Därför sätter han nu allting
i rörelse för att hindra... Å, att han inte kunde låtit mig
vara i fred! utbrast hon. Bara några dagar till, bara i
dag!
— Jag är säker på, att pappa nu sitter och väntar på
dig där nere, sade Helga nervöst.
— Jag går inte... Jag kan inte...
— Å, Xandra...
Det hördes hastiga karlsteg i trappan. Systrarna sågo
på varandra — de voro bägge nästan lika bleka. Någon
knackade brådskande på dörren.
— Xandra? ... Är du där? ...
— Det är bara Ludvig! utbrast Helga. Det lät som
om hon plötsligt kastade ifrån sig en börda.
— Kom in... Alexandra öppnade själv dörren.
— Men Xandra... Har Helga då inte sagt dig att
Karl är där nere och talar med pappa?... Varför
kommer du inte ner?
— Jag... hon undvek broderns blick. Jag... jag
kan inte tala med honom i pappas närvaro...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
