Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter att i flera dagar ha bekämpat sin
otålighet, spänning och längtan, tyckte han äntligen
det »kunde gå an» att skicka upp en bukett
blommor till fru Eysten och låta höra efter,
hur det stod till. Han gav kalfaktorn sina order
— men i sista ögonblicket tog han plötsligt
buketten från honom och gick själv upp i
Eystenska huset vid Skeppsbron.
När han talade med betjänten, som öppnade
dörren för honom, kom händelsevis
hushållerskan ut i tamburen, och hon kände genast igen
löjtnant de Breteuil. Hon var ett gammalt
inventarium i familjen och oerhört intresserad av
den stora händelsen.
— Har inte löjtnanten lust att se lillan?
frågade hon genast vänligt och öppnade i
detsamma, innan han ens hunnit svara henne,
dörren till matsalen. Vi ha måst flytta henne hit in
ett par timmar, så att kommerserådinnan kunde
få lite ro — hon har skrikit hela morgonen, det
lilla livet...
Han steg dröjande över tröskeln — mindes
ännu, hur hjärtat hamrade i bröstet, när han
borta vid ena fönstret upptäckte den lilla vita
korgvaggan med skära sidenomhängen.
— Nu sover hon — sade hushållerskan
viskande och drog försiktigt undan de lätta
gardinerna, så att han riktigt fick se det lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
