Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Sedan första underrättelsen om förlovningen
och lysningen genom breven från släktingarna
kommit till Urfva, hade Waast själv skrivit till
sina gamla vänner Vilhelm och Marianne om sitt
beslut att gifta sig med unga fröken Eysten, som
han först nu i sommar träffat vid en avlägsen
bohuslänsk badort men redan kände sig
tillräckligt bekant med, eftersom han ända sedan första
dagen varit mycket tillsammans med henne.
Det var ett vänskapligt och kordialt brev, men
inte särdeles förtroligt, heller inte långt eller
utförligt: han gick inte närmare in på sina motiv
och sökte inte beskriva sin fästmö. »Vi träffas
inom kort» — hade han sagt —; »vid min ålder
har jag ingen tid att förlora — och bröllopet
blir med snaraste: så enkelt som möjligt. Sedan
bär det av hem till Oringtofta, där jag påräknar
att allas er beprövade vänskap skall utsträcka
sig även till min unga hustru, för vilken
Marianne, om hon vill, kan bliva ett ovärderligt stöd.»
Det var också Marianne, som i första rummet
besvarade brevet, och sedan med djupaste in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
