Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
översta byrålåda. Hon tyckte det var roligt att
skriva om och tänka på Erland Seiszing och
ännu en gång smålog hon för sig själv i mörkret.
»Han är en riktig raring», sade hon nästan
alldeles högt, och medan hon ännu stod kvar vid
byrån framför den ännu svagt glimmande
spegeln, började hon nedtaga och lösa de långa
hårflätorna. När hon drog kammen igenom dem,
gnistrade och flammade det i mörkret, så att
det nästan såg ut, som om hela huvudet stod i
ljus låga. Det var så roligt och märkvärdigt,
tyckte hon, att hon stod där länge och
kammade sig — mycket längre än nödvändigt var.
Att det blev Erland Seiszing, en avlägsen
släkting till familjen och kusin till den
nuvarande ägaren av stora Arildstorp uppe i
Kristianstadstrakten, vars mor hette Madeleine Stjerne
och varit Marianne de Breteuils bästa
ungdoms-väninna, att det blev han som efter den gamle
allsmäktige inspektor Knutsson kom att
övertaga skötseln av Urfva, föreföll nog många rätt
vågat och var det också. Seiszing var »ny» på
orten och hade inte samma träning och
erfarenhet som vanliga skånska lantbrukare. Till på
köpet var det under en rätt kritisk period, i
det ryttmästare de Breteuil under de sista åren
efter släktens och grannarnas mening experi-
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
