Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Naturligtvis var hon vacker... något
annat kan jag knappt säga om henne. Jag var ju
ung och oerfaren på den tiden, och — som
sagt — jag kände henne inte något vidare.
— Säg mig nu hellre alltihop, Anne-Sophie,
sade Marianne självsvåldigt, nog kan jag
begripa — bara på din ton — att du har något
särskilt emot den människan... Och är det
inte mycket bättre, att jag vet det, innan
Henning kommer hem med sin unga fru?
— »Alltihop» — rösten blev åter skarp och
ironisk. Som om jag visste allt! Hon var på
sin tid mycket firad och beundrad, i synnerhet
av herrar, och det fanns nog de, som trodde...
Hon tvekade ett ögonblick men gav strax efter
för frestelsen att äntligen »säga sanningen» om
den blivande fru Waasts mor.
— Man vet ju aldrig hur mycket som är
skvaller eller inte, men något gott rykte tror
jag inte hon hade ...
— På vad sätt? frågade Marianne.
— På det vanliga sättet, förstås. Finns det
egentligen mera än ett sätt, varpå en kvinna
kan förlora sitt rykte? ...
När hon hade sagt det, ångrade hon sig igen.
»Om ändå Marianne ville låta bli att vara så
nyfiken 1» tänkte hon irriterad. »Om hon nu bara
inte ger sig till att förhöra Vilhelm 1... Å andra
3. — Mailing, Det fatala giftermålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
