Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Luthers lära om helgelse och goda gärningar - I. Luthers lära om helgelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
mycket viktigt uttalande av Luther i utläggningen av
Ga-laterbrevet: »Alltså bliva vi rättfärdiga genom tron aliena,
emedan tron allena omfattar denna Kristi seger. Lika
mycket som vi tro detta, 1 i k a m y c k e t har du det
ock. Om du tror, att synden, döden och förban*
ne Isen äro utplånade, så äro de ock utplånade.»
Däremot: kunna vi icke följa Luther, då han på ett ställe
säger: »Om du är nådens förkunnare, så förkunna icke en
inbillad, utan en verklig nåd. Om nåden är verklig, så hav
verklig, icke inbillad synd. Gud frälsar icke inbillade
syndare. Var syndare och synda kraftigt, men förtrösta
kraftigare och fröjda dig i Kristus, som är segrare över synd, död
och värld. Det måste syndas, så länge vi äro härnere. Detta
livet är icke rättfärdighetens boning. Men vi vänta, säger
Petrus, nya himlar och en ny jord, i vilka rättfärdighet bo.
Det är nog, att vi genom nådens rikedom känna Guds
Lamm, som borttager världens synd. Därifrån skall icke
synden rycka bort oss, även om vi tusen och tusen gånger på
en dag beginge äktenskapsbrott eller dråp. Tror du, att
priset och återlösningen för våra synder i detta underbara
Lamm betyda så litet? Bed duktigt, ty du är en mycket
duktig syndare.»*)
Dessa Luthers ord verka som ren hädelse och stå ju i
fullkomlig strid med vad vi nyss anfört av honom u,r
Galater-brevet, där han talar om, huru farligt det är att ta det lätt
med synden, och där han säger, att om en människa lyder
köttet, så att hon fullbordar dess begärelser, hon förlorar
tron och den Helige Ande och sålunda avfaller. Vi tro icke,
att Luther heller i verkligheten kan mena, vad han säger,
utan att. detta yttrande tillkommit i någon slags desperat
överilning, varpå det ingalunda saknas exempel i Luthers
uttalanden. Klart är ju, att om en människa levde i
uppenbara, grova synder, skulle något liv i Gud icke kunna finnas,
*) Se Nathan Söderblom: »Humor och melankoli och andra
Lutherstudier», sid. 162 och 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
