Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del behöfver knappast sägas, att, oaktadt lönernas ofta öfverklagade
knapphet, har brist på sökande till ledigvarande platser vid
Arbetsinrättningen aldrig förefunnits. Då det 1844 var fråga om anställning af den första
personalen, hade styrelsen valet, såsom protokollet säger, »mellan anmälde
100 sökande».1 Äfven om under senare åren antalet sökande till
ledigför-klarade tjänster något nedgått, har det dock alltid varit högst betydligt.
Kanske har man småningom lärt sig inse, att också för tjänstgöring vid
Arbetsinrättningen erfordras numera helt andra kvalifikationer än fordom. Det
är själlklart, att till syssloman, hvilken därjämte skall vara inrättningens
redogörare, kan endast utses en i ekonomiskt afseende själfständig man.
Men ett lika oafvisligl villkor är, såsom 1870 års fattigvårdskommitterade
framhöllo, att till befattningen antagas endast »praktiskt dugliga,
ordentliga personer», ty, tillägga kommitterade, »på sättet huru en arbetsanstalt
skötes, och på den tukt och ordning, som der hålles, beror lill stor del
inrättningens gagn». Erfarenheten från gångna tider har till alla delar bevisat
riktigheten af kommitterades åsikt. Inrättningens ändamålsenliga skötsel
har berott och kommer allt fortfarande att bero i främsta rummet på
föreståndarens duglighet och samvetsgrannhet. Men äfven hos den öfriga
personalen måste finnas särskilda kvalifikationer, som göra livar och en i
sin stad lämplig att uppfylla föreskrifna åligganden. Enligt den nu
gällande organisationen är det icke tillfyllest, att en bokhållare kan med reda
och ordning föra en eller liera räkenskapsböcker. Hos honom måste
förutsättas exempelvis äfven säker varukännedom för kontroll af ingående
leveranser af varor och deras lämpliga behandling. Slutligen ligger det den
största vikt däruppå, att den bevakningspersonal, som har sig anförtrodd den
ständiga tillsynen öfver hjonen, äger den själfbehärskning och det jämnmod
samt därjämte den arbetsdrift och yrkeskunnighet, som äro nödvändiga
förtilsättningar för arbetsledare och bevakningsmän vid inrättningen.
»Allestädes der Arbetsanstalter finnas, men framför allt vid Arbetshus
är», enligt förut nämnda kommitterades mening, »nödvändigt alt för dem
noga reglementeras». Samma grundsats tyckes styrelsen allt ifrån
inrättningens början ha hyllat. I själfva verket är det helt naturligt att en
styrelse är angelägen om att för sina underlydande utfärda detaljerade
föreskrifter. Dylika underlätta i väsentlig grad samarbetet mellan
öfverordna-de och underordnade. De lämna hvarje tjänsteinnehafvare kunskap om sina
1 Dä 1807 cn tjänst säsoin »öfveruppsyningsman för de vttre arbetena» d. v. s.
gaturen-hällningcn förklarades ledig, anmälde sig ett större antal sökande, hvilkas föregäende
verksamhet varit: slottsknckt, f. d. sockerbagare, f. d. handlande, f. d. klädesfabrikör, f. d. inspektor,
f. d. poliskonstapel, handclsbokhällarc, målarmästare, bruksbokhållarc, bruksförvaltare, f. d.
landtbrukare, f. d. kassör, skrifvnrc, f. d. konstförvnnt, f. d. sladsfiskal, handelsombud,
byggmästare, f. d. kronolänsmnn, sjökapten, handlande, ångbåtsbcfälhafvarc, urmakare, f. d. iiagare,
förste konstapel, vice korporal, snickarmästarc, nivellör, f. d. sergeant, vidare ett antal
snickargesäller, murargcsäller och knkelugnsmakargesällcr samt f. d. betjänter och drängar. —
Öfver-uppsyningsmanncn skulle ha under sin ledning och uppsikt 5 och stundom liera
tillsyningsmän samt 200 å 300 hjon, som större delen af dagen arbetade spridda inom olika stadsdelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
