Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättningen erhållit arbetsförtjänst, »utan hwilken dc antingen måst omkomma
eller falla enskilda wälgörenhetsinrättningar till last», måste man erkänna, att
Arbetshuset i hvarje fall uppfyllt en välsignelserik uppgift. Då Arbetshuset
den 1 oktober 1844 upphörde, utgjorde dess tillgångar i fastighet,
varulager, inventarier och kontanta medel med afdrag af skulder 27,739 r:dr b:ko,
hvilka, efter skedda afskrifningar, i stadsnämndens räkenskaper upptogos
till 17,624 r:dr b:ko. — Efter nämnda år användes en del af de förra
arbetslokalerna till skolrum för Katarina församlings folkskolebarn. Egendomen
såldes 1857 för 40,000 r:dr rmt.
Omförmälda för Arbetshuset ogynnsamma förhållanden afskräckte ieke
Jakobs och Johannes församling atl 1797 för sina nödställda öppna en
motsvarande anstalt. För att undvika förväxlingar benämndes därefter det ena
arbetshuset Stockholms Norra och det andra Stockholms Södra Friwilliga
Arbetshus. Inom två andra församlingar, nämligen Hedvig Eleonora och Adolf
Fredrik, gjordes därefter äfven försök med arbetshus för behöfvande kvinnor.
Men dessa arbetsanslalter, liksom det Södra arbetshuset, visade årliga förluster
och ständig minskning i antalet arbetssökande, hvarlör de vid 1850 års slut
upphörde. Numera finnes endast det af Jakobs och Johannes församling
bekostade arbetshuset, som oafbrutet upprätthållit sin välgörande verksamhet.
Uader det att det Norra frivilliga arbetshuset förblef själfsländigt äfven
vid den tiden, då det erhöll bidrag af stadskassan, ställdes det Södra
arbetshuset från början af 1800-talet i allt närmare samband med den allmänna
fattigvården. Efter den 1812 företagna omorganisationen af
faltigvårdslör-valtningen väckte öfverstyrelsen fråga om arbetsanstaltens ombildning, sä
att den äfven kunde tjäna till upptagningsanstalt för arbetslösa,
lättjefulla personer. Direktionen för Arbetshuset, som skulle till öfverståthållaren
»skyndsamlingen inkomma med förslag öfwer någon ny.inrättning», kunde
visserligen icke bestrida »nyttan och nödwåndigheten af ett särskildt
Arbetsdier Förbältringshus för sådane personer, som af lättja, sjelfswåld eller
sorglöshet om sin bärgning, tjenst- och näringsfång blifwit sin frihet betagna ocb
i förwar insatta», men ansåg icke, alt en dylik anstalt kunde sammanställas
med Arbetshuset. Den föreslagna förändringen skulle inverka menligt på
den ditintills inom arbetsinrättningen bedrifna verksamheten och rubba dess
ekonomiska bestånd. Direktionens egendomliga uppfattning belyses af
följande utdrag af svarsskrifvelsen lill öfverståthållaren:1 »Wisserligen skulle
5 å 6 månader omgå innan detta sjellswåldiga, slurska och wanartiga Folck
hunne tilläras någon wiss handa-slöjd, hvvarunder de likwäl skola klädas
och födas samt kostnaderne utgå af Arbetshusets Fond; men så snart de
kommit till någon slags fullkomlighet i arbetet, straxt färdiga att utgå i
det fria samhället, hwar på sitt håll utan annan ersättning än ett
fördärl-wadt arbete under tiden, som blefwe Inrättningen till last och aldrig kunde
säljas, och i deras ställe skulle åter andra lika beskaffade olyckswarelser
derstädes intagas, hwarigenom hela arbetsinrättningens bestånd, genom en
successiv Continuation, skulle småningom gå förlorad och förfela sin bestäm-
1 Direktionens skrifvelse i koncept finnes bland handlingar i Danvikens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
