Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gården och som därefter äfven fick tillämpning inom öfriga fängelser i rikel.
Svårare förseelser under gudstjänsten straffades »uthan någon försköning med
halsjärn, watln och brödh, eller Spöö och Riisslijlande». Uppstutsighet
»antingen i ord eller Gärningar» mot predikanten afstraffades »uthan någon
försköning antingen til lifwet eller med annan swår kropzplicht eller
penninga-böter». Vidare »lastande och smädefulla ord emoth Öfwerheten, Dommare
och Executorer» bestraffades »antingen med liifzstraff, halsjärn, kåkstrykande
eller gatulopp». Smädelser mot främmande personer, som besökte fängelset,
medförde inspärrning i svårare fängelse eller vatten- och brödstraff. Slutligen
säger reglementet: »Förmanas Fångarne at afstå med alt ohöwiskt och
otuch-tigl snack och tahl, samt fåfänge Werldzlige wijsors siungande, jämväl och alla
andra oanständige och otuchlige later och åthäfwor hwarigenom förargelse
förorsakas kan, och det wijd Corporligit straff til giörandes. Samma wijte och
plicht skal i lijka måtto dem öfwergå, som sig understå at bruka
hwarje-handa dubbel och Spel, drickande öfwer Nödtorfften, dantz och lek med
mera dvlickt, som slijka fångar til ingen delil anständigt är». Denna senare
punkt angifver tydligen den brist på ordning och disciplin, som oaktadt alla
föreskrifter var rådande inom fängelset, livartill icke minst bidrog den
sorgliga uppfattning, som vaktpersonalen hade om sin uppgift. — I den för
bevak-ningsmännen vid samma tid utfärdade instruktionen ålades dem att tillse, att
de fångar, som skulle bereda sig till döden, »icke måga hwarken föruth, eller
samma dagen som de skola gå ut til dödzstraffet, med starcka Drycker, af
wijn, öhl eller Bränwin blifwa öfwerlastade». I sammanhang härmed
förbjöds vaktbetjäningen att bedrifva försäljning af öl, vin eller brännvin inom
fängelset. Det förbjöds äfven betjäningen att »effter egit godtvckio, och för
någon egennyltighet, handtera den ena fången strängare än den andra», och
slutligen all af fångarna »hädan eliter sielfF, eller genom någon annor fordra
eller på något sått ringasle afgiITt begära, wijd deras inkommande uthi
fängelset, eller lösgilvande deruthur, wijd förlust af des Embete». — Andra
föreskrifter utfärdades senare för Tukthuset och för Spinnhuset men utan att
därstädes åstadkomma erforderlig ordning och disciplin.
Månget skarpt omdöme har fällts öfver stadens straffanstalter. Särskildt
upplysande äro de iakttagelser, som upptecknats af en engelsk filanlrop,
hvilken under en vistelse i Stockholm 1781, besökte stadens fängelser. Af hans
uttalanden1 kan man föreställa sig hurudant tillståndet därstädes ännu i
nyare tider varit. — Häktena i Kastenhof och Stadshuset hade hvardera sex
fängelserum. På det förra stället voro i elt rum 3 fångar och på del senare 5
fångar inspärrade. 1 det senare häktet saknade fångarna erforderlig tillgång
till frisk luft, enär luftväxlingen i de flesta rummen skedde genom en liten
öppning i dörren. Fyra rum voro mörka, smutsiga och fulla af stank; de
två öfriga, som användes företrädesvis till sjukrum, voro ljusare.
Vaktmästaren i bägge häktena sålde brännvin till fångarna. Hans rum var
upptaget af sysslolöst folk, som höll på med drickande. — I häktet i Rådhuset
1 The State of the Prisons in Kngland and Wales with Preliminary Observations and
an account of some Foreign Prisons and Hospitals. By John Howard. Warrington 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
